Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Räntesänkning på onsdag – och sen då?

Globala aktier steg 1,4% förra veckan, och flera börser handlas på rekordnivåer inför räntebeskedet från Fed på onsdag kväll. Marknaden har helt och hållet prisat in en räntesänkning på 25 punkter – den första sedan i december förra året. Amerikanska S&P 500 steg 1,6 procent förra veckan, medan europeiska storbolagsindex STOXX500 steg 1 procent. Stockholmsbörsen halkade efter i uppgången och slutade 0,4 procent högre.

Den senaste tiden har marknaderna fått stöd av att både korta och långa amerikanska räntor har sjunkit. Normalt sett brukar fallande långräntor signalera en ökad oro för att svagare konjunktur kommer att tvinga Fed att sänka räntan, vilket inte nödvändigtvis är positivt för börsen. Den här gången kan det även väga in att Trump har ökat pressen på Fed att sänka räntan, bland annat genom att försöka sparka Fed-ledamoten Lisa Cook som röstat för oförändrad ränta de senaste gångerna.

Osäkerheten kring konjunkturutsikterna har dock ökat till följd av Trumps handelspolitik vilket också bidrar till räntenedgången, men vi räknar med att tillväxten i USA kommer att förbli god, och att de långa räntorna kommer att vända upp igen när osäkerheten avtar. Trumps strävan efter en lägre styrränta är dessutom ingen garanti för lägre långa räntor – tvärtom kan det i värsta fall resultera i minskat förtroende för inflationsmålet och att långräntorna i stället drar i väg uppåt.

Veckans huvudnummer är räntebeskedet från Fed på onsdag kväll. Inbromsningen på arbetsmarknaden väntas väga tyngre än det faktum att inflationen fortfarande är för hög, och manegen är krattad för en räntesänkning för första gången sedan i december förra året. Förra veckans amerikanska inflationssiffror för augusti överraskade visserligen på uppsidan, men samtidigt finns det få tecken på att inflationen skulle vara på väg att ta ny fart. Producentprisindex kom dessutom in lägre än väntat, vilket tyder på att de höjda tullarna än så länge främst drabbar bolagen i form av lägre marginaler, snarare än konsumenterna i form av högre priser. På lite längre sikt lär företagen vilja försöka skjuta över kostnadsökningen på kunderna, men kortsiktigt ser det alltså ut om de går Trump till mötes och absorberar en större del av kostnaden själva.

Vi befinner oss mitt emellan två rapportsäsonger, och makrodata och penningpolitik är för tillfället centralt för marknadsutvecklingen. Framför allt är förväntningarna på att Fed ska sänka räntan drivande för börserna. Med drygt tre månader kvar av året prissätter marknaden att Fed ska sänka räntan vid varje möte året ut, det vill säga tre gånger i höst, följt av ytterligare tre sänkningar under 2026. På onsdag kväll behöver Powell därför inte bara leverera en räntesänkning, utan även gå marknaden till mötes och signalera att fler sänkningar ligger i korten framöver.

Räntesänkningar kombinerat med god tillväxt i ekonomin och stigande bolagsvinster är positivt för aktier, och vi behåller därför en övervikt i globala aktier jämfört med obligationer, med fokus på USA och Europa. Långräntorna väntas samtidigt stiga igen i takt med att osäkerheten kring ekonomin och handelspolitiken minskar, vilket är negativt för avkastningen på obligationer.

Hör mer om vår marknadssyn och investeringsstrategi inför hösten i vår senaste podcast, Mer uppsida på börserna.

På agendan

Veckans agenda

  • På tisdag publiceras ZEW-index i Tyskland.
  • I USA lämnar Federal Reserve räntebesked på onsdag kväll.
  • Räntebesked lämnas även av Bank of England på torsdag samt Bank of Japan på fredag.

Förutom ovan nämnda Fed-besked så väntas även räntebesked från Bank of Japan, Bank of England samt Norges Bank den här veckan. De två första väntas lämna räntan oförändrad. Tisdagen bjuder på ZEW-index i Tyskland samt detaljhandelssiffror från USA som kan visa hur konsumenterna mår. Slutligen håller vi ett öga på de pågående handelssamtalen mellan USA och Kina, som främst väntas resultera i en fortsatt tullpaus.