Globala aktier steg knappt 1 procent förra veckan till ett nytt all-time high. USA gick i täten för uppgången, och cykliska bolag gick bättre än defensiva tack vare en fortsatt tro på en mjuklandning. Börserna i Europa och Japan stängde veckan högre, men i Kina föll marknaden tillbaka efter den senaste tidens kraftiga stimulansrally.
I helgen gjorde Kinas finansminister nya uttalanden kring de kommande stödpaketen, och utlovade bland annat mer stöd till fastighetssektorn samt ökad statlig upplåning. Detaljerna kring storlek och tajming på stimulanserna uteblev dock vilket var en besvikelse, och volatiliteten på de kinesiska börserna lär förbli hög i väntan på tydligare besked. Åsikterna om huruvida satsningarna kommer att räcka för att stabilisera fastighetsmarknaden och få mer än tillfällig fart på ekonomin går dessutom isär. Trots osäkerheten är utsikterna för Kinas ekonomi och aktiemarknad onekligen ljusare än tidigare, och vi har därför nyligen höjt tillväxtmarknadsaktier från undervikt till neutral. En global mjuklandning, sänkta räntor i USA samt en svagare dollar är också positivt för tillväxtmarknader generellt.
Vi fick två amerikanska siffror värda att nämna förra veckan. Bland annat var inflationssiffran för september något högre än förväntat, men uppgången drevs framför allt av mat- och varupriser vilket sällan brukar vara källor till ihållande inflation. Vi har under hösten argumenterat för att inflation inte längre är den primära drivkraften för börs och räntor, utan att det är utvecklingen på arbetsmarknaden i USA som blir avgörande framöver. Förra veckan fick vi även siffror över nyanmälda arbetslösa i USA som visade sig vara betydligt fler än förhandsestimaten gjort gällande, men det tycks främst vara en konsekvens av den pågående orkansäsongen och skapade därför ingen oro på marknaden.
I grund och botten ser den amerikanska ekonomin fortsatt stark ut; sysselsättningen ökar, reallönerna stiger och Fed är inne i en räntesänkningscykel. Det är positivt för USA, men även gynnsamt för den globala konjunkturen och aktiemarknaden. Vi har därför höjt globala aktier från neutral till övervikt. Framöver väntas börserna få ett brett stöd av räntesänkningar, en stark tjänstesektor och så småningom även en återhämtning inom industrin.
Rapportsäsongen toppar agendan
• Den här veckan rapporterar bland andra Ericsson, Investor och Volvo
• På tisdag släpps ZEW-index i Tyskland, som mäter det ekonomiska sentimentet i landet
• ECB lämnar räntebesked på torsdag
Veckans makroagenda är relativt tunn, men ett flertal Fed-ledamöter håller tal (dock ej Jerome Powell). Efter den starka jobbrapporten för september väntar sig marknaden färre sänkningar än tidigare, och det blir därför intressant att höra vad som sägs om arbetsmarknaden och penningpolitiken.
ECB lämnar räntebesked på torsdag och förväntas sänka styrräntan med 0,25 procent då oro för konjunkturen sannolikt väger tyngre än risken för inflation. Tillväxten i Europa har varit svag de senaste månaderna, och särskilt inom industrin går det trögt. Sänkta räntor och stimulanser i Kina bör ge stöd så småningom, men det dröjer sannolikt en bit in i 2025 innan effekterna syns. Svaga makrodata i Europa brukar följas av en rapportsäsong som också blir svagare än normalt.
Medan det är dämpat i Europa ser det fortsatt starkt ut i USA. Där startade rapportsäsongen redan i fredags med resultat från JPMorgan och Wells Fargo. Båda storbankerna slog estimaten och pekade på fortsatt styrka hos konsumenterna – ingen recession ser ut att vara i sikte. Ett index som följer de 42 största bankaktierna i USA steg drygt 3 procent på fredagen. Fler amerikanska bolag än vanligt har höjt sin guidning inför rapportsäsongen, och analytikerna väntar sig i snitt en vinsttillväxt på strax över 4 procent under tredje kvartalet.
För svensk del drar rapportsäsongen i gång på tisdag med resultat från Ericsson, följt av ABB och Nordea på onsdag. Med tanke på de svaga konjunktursignalerna från Europa under tredje kvartalet lär inte rapportsäsongen bli någon klang- och jubelföreställning. Rapporterna har dessutom föregåtts av ett antal vinstvarningar, främst från konsumentexponerade bolag. De stora industribolagen har däremot inte vinstvarnat, vilket ändå bör ses som ett gott tecken. Det gångna kvartalet ligger dessutom redan bakom oss, och orderingång och framåtblickande prognoser lär bli minst lika viktiga som resultatet. En central fråga blir också hur väl bolagen kan försvara lönsamheten när inflationen faller tillbaka och efterfrågan dämpas.
Sist men inte minst får vi en ny svensk inflationssiffra för september imorgon tisdag. Den väntas visa att kärninflationen mätt som KPIF nu är nere på 1 procent i årstakt, vilket banar vägen för en räntesänkning på minst 0,25 procent vid Riksbankens nästa räntebesked den 7 november.