Globala aktier steg 0,6 procent förra veckan. Amerikanska aktier steg 0,7 procent, men för en gångs skull gick IT-sektorn svagt till följd av kursnedgångar för två av världens största bolag, Apple och Nvidia. I stället var det småbolag och värdebolag som utvecklades bäst i USA. Stockholmsbörsen steg 0,7 procent.
Veckans agenda
• IFO-index, som ger en bild av klimatet i näringslivet i Tyskland, publiceras under måndagen
• Riksbanken lämnar räntebesked på torsdag
• På fredag publiceras inflationsförväntningar från ECB, samt den amerikanska PCE-inflationen
I Europa tog börserna igen en del av kursnedgången efter nyvalet i Frankrike, och europeiska aktier steg 0,9 procent. Fredagen slutade dock med kursnedgångar efter att inköpschefsindex för både den europeiska industrin och tjänstesektorn kom in svagare än förväntat. De senaste månaderna har framför allt inköpschefsindex för industrin i Europa varit ett glädjeämne, men under juni tycks recessionen ha blivit djupare igen och både orderingång och huvudindex föll tillbaka. Något som var positivt var dock att prisindex sjönk vilket pekar i riktning mot fortsatt lägre inflation.
Vi höjde nyligen europeiska aktier till en övervikt. Sedan dess har Europas börser tyngts av nyvalet i Frankrike och i fredags även av svaga inköpschefsindex. Blickar vi framåt ser vi dock goda skäl att fortsätta tro på en starkare utveckling. Den politiska turbulensen väntas bli kortlivad, och i stället bedöms en fortsatt återhämtning i ekonomin kombinerat med en starkare vinstutveckling i bolagen ge stöd åt aktiemarknaden. Europeiska bolagsvinster har sjunkit fyra kvartal i rad, men från och nu väntas vinstrecessionen vara över och estimaten pekar på att vinsterna ökade under andra kvartalet. Slutligen är aktiemarknaden attraktivt värderad, både i relation till historiken och i jämförelse med USA.
Kortsiktigt går det aldrig att utesluta en rekyl på marknaden, och under de flesta börsår faller börsen 10–15 procent vid något tillfälle. Hittills i år har dock varken Stockholmsbörsen eller ett globalt index fallit mer än cirka 5 procent från toppen. Blickar vi framåt ser vi fortsatt högre potential i globala aktier än i obligationer. En solid vinsttillväxt i bolagen kombinerat med gradvis lägre inflation och vissa räntesänkningar väntas ge medvind åt börserna. Kurspotentialen i obligationer ser samtidigt ut vara begränsad då långa räntor väntas ligga kvar kring dagens nivå eller något högre. Stigande räntor är detsamma som sjunkande obligationskurser.
Vi behåller därmed en övervikt i globala aktier och en undervikt i obligationer.
På agendan
Den här veckan väntas såväl nya inflationssiffror från USA som ett räntebesked från Riksbanken.
I USA släpps siffror över PCE-inflationen på fredag, vilket är det mått Fed framför allt använder sig av. Både headline och kärninflation väntas ta ett steg i rätt riktning, det vill säga öka i en lägre månadstakt än tidigare. Vi väntar oss en första räntesänkning från Fed i september, följt av ytterligare en sänkning i december.
I Sverige är det dags för ett nytt räntebesked från Riksbanken som sänkte räntan en första gång i början av maj, före både ECB och Fed. Styrräntan väntas lämnas oförändrad och Riksbanken lämnar heller inga uppdaterade ekonomiska prognoser. Vi tror på en räntesänkning i september respektive december.
I övrigt står även en första debatt mellan USAs president Joe Biden och utmanaren Donald Trump på agendan. I Frankrike hålls den första valomgången på söndag.