Under helgen attackerade USA tre kärntekniska anläggningar i Iran, och Trump har hotat med nya attacker om inte Iran går med på fred. Attacken kan öka spänningarna i Mellanöstern, men marknadsreaktionerna är än så länge små. Börserna sjunker något under måndagsförmiddagen, och oljepriset handlas marginellt högre än i slutet av förra veckan. Den begränsade reaktionen kan bero på att marknaden redan prisat in en viss sannolikhet för en eskalerad konflikt efter Israels attack på Iran, men också på att attackerna än så länge inte har fått några konsekvenser för vare sig produktionen eller handeln med olja och gas.
Om Iran skulle stänga Hormuzsundet, där omkring en femtedel av världens olja och gas passerar varje dag, så ökar risken för en utbudschock och ett kraftigt stigande oljepris. Vår syn är dock att det skulle vara en sista desperat utväg för Iran eftersom det skulle leda till en kraftfull militär reaktion från USA, och det vill Iran undvika. Av den relativt begränsade marknadsreaktionen att döma drar många investerare samma slutsats. Energianvändningen i USA och Europa har dessutom förändrats de senaste 5-10 åren. I Europa har användningen av sol- och vindenergi ökat och beroendet av fossila bränslen minskat efter Rysslands attack mot Ukraina, och i USA har den inhemska produktionen av skifferolja ökat kraftigt. Det gör att västvärldens beroende av olja och gas från Mellanöstern är mindre än tidigare. Att vi befinner oss i den varmare sommarperioden innebär också att riskerna är mindre än om vi stått inför en potentiellt iskall vinter.
Skulle förutsättningarna förändras så att energipriserna påverkas väsentligt så kan vi dock få se större kursrörelser i både aktier och räntor.
Under förra veckan gick börserna i sidled och ett globalt index sjönk totalt 0,2 procent. Amerikanska S&P 500 backade 0,2 procent och europeiska aktier tappade 1,2 procent. Förutom geopolitik präglades marknaden av onsdagens Fed-besked där räntan som väntat lämnades oförändrad. Powell vidhöll att Fed befinner sig i ett bra utgångsläge med möjlighet att avvakta. Arbetsmarknaden bedöms vara i balans, samtidigt som det finns en risk att tullarna leder till högre inflation de kommande månaderna. Räntebanan signalerade fortfarande två sänkningar till i höst, men bara en sänkning under nästa år. Vi ser dock gott om utrymme för Fed att sänka räntan de kommande tolv månaderna, och vi räknar med en sänkning i september följt av en sänkning per kvartal fram till nästa sommar. Mjukare penningpolitik väntas stötta såväl tillväxt som aktier under andra halvan av året.
Medan penningpolitik ofta har stor betydelse för börsen, får geopolitiska händelser sällan några bestående konsekvenser och efter en initial nedgång brukar börserna snabbt repa sig igen. En genomgång av geopolitiska händelser sedan 1990 visar att efter 30 dagar har oljepriset i genomsnitt stått 3 procent högre, och ett globalt aktieindex 0,7 procent lägre. Det är även ovanligt att börserna rör sig mer än +/-5 procent i samband med geopolitiska händelser. Det innebär att det faktiskt brukar vara en god idé att öka risken i portföljen i samband med en eventuell nedgång efter en geopolitisk händelse. Vi gör inga förändringar i vår allokering utan behåller en övervikt i aktier med fokus på Europa.
För långsiktiga sparare finns det heller ingen anledning att göra förändringar i portföljen trots de dramatiska rubrikerna. Att fortsätta månadsspara och att inte sälja i panik i samband med marknadsoro har historiskt varit en vinnande strategi, och väntas så vara även den här gången.
På agendan
- Under måndagen släpps preliminära inköpschefsindex i Europa, USA och Japan
- H&M släpper sina kvartalssiffror på torsdag
- På fredag får vi PCE-inflation från USA, vilket är det mått Fed främst använder sig av
Kriget mellan Israel och Iran samt USAs inblandning står givetvis i fokus, men vi får även en hel del intressant makrodata den här veckan.
Redan under måndagen släpps preliminära inköpschefsindex för USA och Europa i juni. De väntas visa en något stärkt tillväxt i Europa, och en något lägre tillväxt i USA. Det blir också intressant att hålla koll på delindex för orderingång, priser och anställningsplaner i företagen i jakt på ledtrådar till hur handelskriget kan påverka ekonomin.
En rad Fed-ledamöter håller tal, däribland Christopher Waller som i förra veckan öppnade upp för att Fed skulle kunna sänka räntan i juli. Fed-chefen Jerome Powell ska också tala inför representanthusets finansiella kommitté på tisdag.
På fredag släpps siffror över PCE-inflationen i USA, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av.
För svensk del får vi ta del av protokollet från Riksbankens senaste räntebesked på tisdag, samt H&Ms kvartalsrapport på torsdag.