Förra veckan steg börserna kraftigt och ett globalt index lyfte 3,4 procent med tillväxtmarknader i toppen. Amerikanska S&P 500 steg 3,6 procent och Stockholmsbörsens breda index stängde veckan 4,4 procent högre. Räntorna föll samtidigt tillbaka. Anledningen till optimismen var den förlängda tidsfristen för förhandlingar USA och Iran, samt förhoppningar om att helgens möte skulle leda till ett fredsavtal.
På söndagen kom dessvärre nyheten att båda delegationerna åkt hem utan att komma överens, och de stora knäckfrågorna kring Irans kärnvapenprogram och kontrollen över Hormuzsundet återstår att lösa. Frågan är dock om det är ett särskilt stort bakslag. Snarare hade det varit överraskande positivt om det räckt med en enda sittning för att komma överens på alla punkter. Den nya tidsfristen löper ut först den 21 april vilket betyder att det finns gott om tid för fortsatta förhandlingar. Under tiden tycks Trump vara inställd på att öka pressen på Iran, bland annat genom att hindra iranska fartyg från att passera Hormuzsundet med start idag. Det har fått oljepriserna att stiga på måndagsmorgonen.
Hur kan börserna ha hämtat in nästan hela nedgången?
Efter förra veckans uppgång hade börserna hämtat in i stort sett hela nedgången sedan kriget bröt ut den sista helgen i februari. Globala aktier har inte backat mer än 1,3 procent sedan dess, medan Stockholmsbörsen har tappat omkring 3 procent. Den begränsade nedgången tyder på att marknaden räknar med att de ekonomiska effekterna av kriget till slut kommer att bli relativt små. Förväntningarna är att striderna förblir begränsade, och att ett avtal så småningom kommer att möjliggöra att trafiken genom Hormuzsundet återupptas. En bidragande faktor till att börserna håller emot kan också vara en rädsla bland investerare för att stå utanför marknaden om konflikten plötsligt skulle vara löst och marknaden rusar.
Parallellt med förhandlingarna pågår även ett intensivt arbete med att reparera skadad infrastruktur för produktion och transport av olja och gas i Mellanöstern. I helgen kom rapporter om att flera fartyg passerat sundet, samtidigt som USA uppgav att man påbörjat minröjning för att skapa en farbar passage. Så även om helgens förhandlingar strandade så finns det positiva tecken, och det är uppenbarligen vad marknaden tar fasta på för tillfället.
Positiv tillväxt och vinstlyft talar för stigande börser
Givetvis ska inte riskerna med krig och höga energipriser förringas. Än så länge har vi inte fått någon fred, utan bara en paus i striderna. Energipriserna är fortsatt höga vilket riskerar att påverka såväl företag som konsumenter negativt. Det är i förlängningen dåligt för ekonomin och arbetsmarknaden, samtidigt som högre inflation riskerar att leda till att centralbankerna kommer att höja räntorna trots svagare konjunktur. Om krig bryter ut på nytt och de ekonomiska effekterna visar sig bli svåra så finns det gott om fallhöjd på börserna. I veckans podd pratar vi om vilka aktier som kan gå bra i händelse av en ny eskalering, och om räntefonder som alternativ till börsen.
Vårt huvudscenario är dock att konsekvenserna än så länge går att hantera utan att utlösa en kraftigare inbromsning eller global recession. Detta tack vare att det ekonomiska utgångsläget var gott med solid tillväxt, stöttande penningpolitik och förväntningar om tvåsiffriga vinstlyft globalt i år. Vinstförväntningarna har till och med har reviderats upp den senaste tiden, vilket bidragit till kurslyften på marknaden. För helåret 2026 räknar marknaden nu med vinstlyft på 17 procent i USA och 10 procent i Europa.
På kort sikt kan situationen i Mellanöstern leda till oro på börserna, men positiv tillväxt och stigande bolagsvinster talar för att marknaderna kommer att stiga i år trots kriget. Så länge situationen fortsätter att stabiliseras så väntar vi oss att fokus alltmer kommer att riktas mot makro och den stundande rapportsäsongen. Vi behåller därmed en positiv syn på globala aktier.
Geopolitik och rapportsäsong toppar veckans agenda
- Denna vecka rapporterar Kinnevik, Autoliv och Ericsson på Stockholmsbörsen. I USA rapporterar Netflix.
- Definitiva inflationssiffror i Sverige släpps på tisdag.
- Amerikanska producentprisindex (PPI) publiceras på tisdag.
Geopolitik fortsätter att stå i centrum den här veckan då makroagendan är relativt tunn, men rapportsäsongen lär också stå i fokus. I Europa släpps slutgiltiga inflationssiffror samt protokollet från ECBs senaste penningpolitiska möte på torsdag. För svensk del får vi detaljerade inflationssiffror på tisdag som kan bringa mer klarhet i den låga marssiffran.
Rapportsäsongen mjukstartar för svensk del med resultat från bland annat Ericsson och Autoliv på fredag. Sannolikt kommer effekterna av kriget på de svenska bolagens resultat än så länge vara små, och marknaden lär främst ta fasta på uttalanden om hur utsikterna påverkas av omvärldsläget.
I USA får vi bland annat rapporter från bankjättarna med start redan under måndagskvällen. Totalt väntas vinsttillväxten under första kvartalet bli nästan 13 procent enligt siffror från Factset. Men om bolagen slår estimaten med lika bred marginal som vanligt, så väntas vinsttillväxten bli hela 19 procent i årstakt. IT-sektorn i USA väntas rapportera en vinsttillväxt på 45 procent under Q1.