Börserna hade en tuff start på förra veckan och volatiliteten (VIX-index) sköt i höjden. Nedgångarna under måndagen var de största på flera år, och den japanska börsen noterade det kraftigaste kursfallet under en dag sedan Black Monday 1987. Läs mer om bakgrunden till varför börserna föll kraftigt här. I mitten av juli hade ett globalt index stigit 17 procent sedan årsskiftet. Efter de senaste veckornas svagare kursutveckling summerar uppgången till 10 procent. Stockholmsbörsens breda index har stigit 6 procent i år.
Veckans agenda
• På tisdag släpps ZEW-index i Tyskland, som mäter det ekonomiska sentimentet i landet
• På onsdag kommer nya inflationssiffror från Sverige och USA
• På torsdag publiceras svenska inflationsförväntningar från TNS Sifo/Prospera
Förra veckans branta kursfall blev kortvarigt, och vid veckans slut hade alla börser utom den japanska redan hämtat in hela tappet. Räddningen var att ISM-index för tjänstesektorn i USA kom in över 50-strecket och därmed indikerade fortsatt positiv tillväxt, samt att antalet nyanmälda arbetslösa var färre än förväntat förra veckan. Normalt sett är antalet nyanmälda arbetslösa en siffra marknaden inte lägger någon vikt vid, men när konjunkturoron blossar upp blir siffran plötsligt central.
Det är viktigt att komma ihåg att börsnedgångar är helt normalt och att rekyler inträffar oftare än man tror. Minnet är som bekant kort, och när börsen stigit under en period tenderar vi att vänta oss att den bara ska fortsätta uppåt. Men sedan 1928 har till exempel amerikanska S&P 500-index fallit 5–10 procent under totalt 90 av 96 år. Ofta förblir volatiliteten förhöjd en period i samband med kraftiga rekyler, och vi utesluter inte att det kan komma fler dagar med stora kursrörelser den närmaste tiden. I perioder av marknadsstress går vanligtvis obligationer, defensiva sektorer samt kvalitetsbolag bättre än övriga marknaden, något vi även såg under förra veckans turbulens. Genom att ha en portfölj bestående av både aktier och räntor, samt en bra riskspridning mellan olika marknader och sektorer kan man dämpa svängningarna i portföljen.
Vi förväntar oss att amerikansk arbetsmarknadsstatistik kommer fortsätta vara i fokus för marknaden i höst i väntan på mer klarhet kring konjunkturen. I våras tolkades svag statistik som något positivt eftersom det ökade chansen att Fed ska börja sänka räntan, men nu är dåliga data lika med dåliga nyheter. Arbetslösheten i USA har stigit de senaste månaderna. Det tycks främst bero på att fler människor sökt sig in på arbetsmarknaden bland annat genom immigration, och i juli kan siffran dessutom fått en extra skjuts av väderförhållanden, men det är ändå en trend vi håller ögonen på.
Det är inte bara börserna som rört sig kraftigt den senaste tiden. Även på räntemarknaden har kursrörelserna varit stora och när aktiemarknaden föll som brantast sjönk även räntorna kraftigt. En kort stund prisade marknaden till och med in att Fed skulle göra en dubbelsänkning av räntan vid ett extrainsatt möte. Precis som på börsen tenderar dock de kortsiktiga reaktionerna att vara (kraftigt) överdrivna. Just nu indikerar prissättningen på marknaden att sannolikheten för en enkel- eller dubbelsänkning i USA i september är ungefär lika stor. Vi väntar oss dock inte att Fed plötsligt drabbats av panik, utan räknar med en sänkning på 0,25 procent den 18 september.
På agendan
Veckans höjdpunkt är inflationsdata från USA på onsdag. Inflationen väntas falla tillbaka ytterligare någon tiondel i årstakt, och i månadstakt väntas prisökningarna vara så små att de är förenliga med Feds inflationsmål. Inflationen har länge varit den största drivkraften för aktier och räntor, men den spelar en sekundär roll för tillfället. Trots det kan avvikelser från förväntningarna påverka marknaden på onsdag. Är inflationen för hög ökar risken att räntorna förblir höga, och är inflationen för låg kan det tyda på att risken för en recession har ökat. Det bästa skulle med andra ord vara om inflationen kom in i linje med förväntningarna. Från USA får vi även detaljhandelsstatistik, nyanmälda arbetslösa samt Michiganindex som mäter konsumentförtroendet i landet på fredag.
För svensk del får vi också inflationsstatistik på onsdag. För andra månaden i rad väntas KPIF (inflation med fast ränta) komma in under Riksbankens mål. Riksbanken har därmed goda skäl att sänka räntan för andra gången den 20 augusti.