Världens börser steg förra veckan med stöd av bland annat starka rapporter i USA. Samtidigt har höga energipriser lett till förväntningar om att centralbankerna kommer att strama åt tidigare än förväntat.
Världens börser hämtade in förlorad mark under veckan som gick, med cykliska regioner i täten. Stockholmsbörsen steg drygt 3 procent och ett globalt index klättrade 2 procent högre. En bidragande orsak till det starkare sentimentet var nyheten att Kina väntas släppa på en del av restriktionerna kopplade till fastighetssektorn för att ge stöd åt bostadsmarknaden. Vi tror att det kan göra att den värsta stressen på den kinesiska kredit- och aktiemarknaden lättar, men för att oron verkligen ska ge med sig behövs fler åtgärder. I morse kom ny kinesisk BNP-statistik som visade att ekonomin bara växte med 0,2 procent i Q3 jämfört med Q2. Vi ser en risk att Kinas strävan efter att minska beroendet av fastighetssektorn kommer att leda till lägre tillväxt framöver.
Konsekvenser av stigande gas- och oljepriser
I Europa föll gaspriserna tillbaka något veckan som gick, men de är fortfarande på mycket höga nivåer. Prisuppgången på gas har spillt över på oljepriset, som klättrat till strax under 85 dollar per fat. Energisektorn har haft det extremt tufft under krisen, och de stigande oljepriserna har lett till ett lättnadsrally för nedpressade energiaktier. Vi ser dock detta som ett tillfälligt lyft. Även efter årets kursuppgång på närmare 50 procent, är den globala energisektorn bara precis tillbaka på samma kursnivå som i början av 2020.
De stigande gas- och oljepriserna har även lett till högre inflationsförväntningar. Det i sin tur har medfört en förväntan om att den globala penningpolitiken kommer att stramas åt tidigare än väntat. Marknaden prisar nu in 50 procents sannolikhet för att Fed kommer att höja räntan redan i juli 2022. En höjning i september är i princip redan helt inprisad. Även vi har justerat våra förväntningar på Fed, och vi väntar oss nu att räntan kommer att höjas två gånger redan nästa höst med start i september. Det stärker bilden av att marknadsräntorna kommer att stiga något på 6-12 månaders sikt. Stigande räntor är en motvind för avkastningen på obligationer, som därmed väntas ge en mycket låg eller till och med negativ avkastning det kommande året. För bankaktier är stigande räntor positivt.
Apropå penningpolitik så publicerades Feds senaste protokoll i onsdags, och det visade att det finns ett brett stöd för att påbörja en nedtrappning av obligationsköpen innan årsskiftet. Även om återhämtningen på arbetsmarknaden varit oväntat långsam, så har inflationen varit oväntat hög. Värt att notera är att det inte bara är på pandemirelaterade varor som priserna ökar, utan även andra priser har börjat klättra uppåt. Även om marknaden är väl medveten om att en minskning av stödköpen är nära förestående så kan det skapa volatilitet när det väl sker, särskilt med tanke på att det finns andra risker som också kan bidra till eventuell oro. Exempelvis vet vi fortfarande inte hur smittspridningen kommer att se ut i vinter, och makrostatistiken pekar på en gradvis lägre tillväxt i världsekonomin framöver. Förutom svagare tillväxtsiffror i Kina i morse, så föll det amerikanska konsumentsentimentet mer än väntat förra veckan, och i Tyskland pekade Zew-index på att tillväxten bromsar in samtidigt som framtidstron försvagades.
Rapportsäsongen en ljuspunkt så här långt
Rapportsäsongen är däremot en ljuspunkt på himlen. I USA har 8 procent av S&P 500-bolagen rapporterat, och så här långt är vinsterna 14,7 procent högre än väntat. Framför allt har bankerna bidragit till de positiva överraskningarna. Cykliska sektorer som material, industri och finans väntas rapportera störst procentuella vinstökningar under kvartalet, men de drabbades å andra sidan hårdast av krisen förra året och har därmed fortfarande hjälp av lättare jämförelsetal. Vi har för närvarande en övervikt i amerikanska aktier, då vi tycker att den höga andelen strukturell tillväxt och kvalitetsbolag är attraktiv mot bakgrund av lägre tillväxt och ovan nämnda risker.
PMI och svenska rapporter på veckans agenda
Höjdpunkten den här veckan inträffar på fredag när preliminära inköpschefsindex för oktober släpps i euroområdet, Japan och USA. I Europa ligger fokus på hur bolagens orderböcker och kostnader har påverkats av energikrisen. Vi får också definitiv europeisk inflationsdata för september på onsdag. Siffran kan ge mer insikt i vad som drev upp kärninflationen till 1,9 procent under månaden.
För svensk del startar rapportsäsongen på allvar idag (måndag) med resultat från bland andra Sandvik. Imorgon släpper Ericsson sin rapport och på onsdag är det dags för Handelsbanken och SEB att bekänna färg. Här kan du läsa mer om vad som är värt att hålla ögonen på under rapportsäsongen.