Trots fortsatt smittspridning och svagare makrodata än väntat har börsen fortsatt att notera nya kursrekord med stöd av TINA (there is no alternative). Vi har en fortsatt positiv syn på aktier på lite sikt, men anser att det kan vara klokt att se över risknivån i portföljen en gång extra.
Pandemin och återhämtningen i ekonomin fortsätter att vara i fokus. Förra veckans definitiva siffror över inköpschefsindex i Europa och USA bekräftade vad de preliminära siffrorna indikerade, det vill säga att tillväxten globalt fortsätter att normaliseras. I USA har spridningen av deltavarianten lett till en svagare utveckling i tjänstesektorn än väntat under augusti. Europa är för närvarande den region där PMI ligger på den högsta nivån och momentum i tillväxten alltså är starkast. Vi har för närvarande en övervikt i både amerikanska och europeiska aktier. I USA finns en hög andel kvalitetsbolag som står emot svagare tillväxt och osäkerhet väl, medan konjunkturkänsliga Europa gynnas av den höga tillväxten i regionen. Vi har en undervikt i Japan samt tillväxtmarknader till följd av den höga smittspridningen och låga vaccinationsgraden.
I Kina föll PMI för tjänstesektorn ner under 50 i augusti, vilket innebär att tillväxten var negativ under månaden som gick. Omfattande nedstängningar för att stoppa covid-utbrott i städer och hamnar fick därmed kännbara konsekvenser. Även andra asiatiska ekonomier fortsätter att kämpa med smittspridning och tyngs dessutom av den svaga utvecklingen i Kina, och för många av länderna föll industri-PMI ner under 50. Den tuffa situationen får konsekvenser även för företag i andra regioner genom komponentbrist och långa leveranstider vilket vi nästan dagligen läser om i tidningen.
Dåliga nyheter blir goda nyheter
Förra veckans största negativa överraskning var den amerikanska jobbrapporten som visade att det inte skapades mer än 235 000 nya jobb i USA under augusti, vilket kan jämföras med förhandsestimaten på i snitt 720 000. Arbetsmarknaden har uppenbarligen påverkats negativt av deltavariantens spridning, och fler verkar just nu avvakta med att ge sig ut på jakt efter ett jobb. De som varit arbetslösa under pandemin har både fått generösa ersättningar och flera engångscheckar, vilket innebär att hushållen har större buffertar än normalt att ta av. Lönerna steg dock mer än väntat vilket tyder på att det är just utbudet av arbetskraft som är problemet, och inte efterfrågan. På aktiemarknaden blev reaktionen mild – ett klassiskt fall av ”dåliga nyheter blir goda nyheter”. Att återhämtningen på arbetsmarknaden går trögt tolkas uppenbarligen som att Fed i lugn och ro kan välja tidpunkt och takt på nedtrappningen av stödköp, och det är positivt för börsen. Vi bedömer fortfarande att Fed kommer att lämna fler detaljer kring nedtrappningen av stödköpen vid nästa räntemöte den 22 september, men på marginalen innebär oväntat svag makrodata en något högre sannolikhet för att det dröjer längre än så.
Att räntorna förblivit låga har hållit TINA (there is no alternative) vid liv och varit positivt för börsen, som den senaste tiden löpande noterat nya kursrekord trots svagare makrodata. Kombinationen av höga värderingar, lägre tillväxt och deltavariantens spridning gör dock att vi för närvarande ser en något förhöjd risk för en rekyl, och vi anser inte att det är rätt läge att öka risken – snarare det motsatta. På lite sikt har vi en positiv syn på aktiemarknaden även om den förväntade avkastningen är förhållandevis låg, men i närtid kan det vara klokt att se över risknivån en gång extra.
Inflation och ECB på agendan
I juli syntes tecken på att inflationstrycket i USA minskade i och med att kärninflationen i månadstakt föll till 0,3 procent från 0,9 procent i juni. Den här veckan får vi siffror över producentprisindex, och nästa vecka släpps konsumentprisindex. Det blir givetvis intressant med tanke på att det är en viktig parameter för Fed.
På torsdag får vi ett nytt räntebesked från ECB, där stödköpen väntas kalibreras om. Återhämtningen i ekonomin är stark och därmed väntar vi oss att volymen på stödköpen reduceras från 80 till 60 miljarder euro per månad från och med det fjärde kvartalet