Fredagens jobbrapport i USA var en besvikelse, men både räntor och aktier steg ändå. Den höga inflationen gör att stödköpen i USA snart lär trappas ner trots svagare tillväxtutsikter.
Globala aktier steg något förra veckan trots en kombination av stigande räntor och lägre tillväxtprognoser. Sedan årsskiftet har ett globalt index stigit knappt 15 procent. Stockholmbörsen har tappat en del av sitt försprång och är nu upp knappt 20 procent sedan årsskiftet. Det är inte bara aktiekurserna som kommit ner, utan även värderingarna har fallit tillbaka.
I fredags släpptes en ny jobbrapport i USA som visade att det skapades betydligt färre jobb än väntat under september. Arbetslösheten sjönk dock till 4,8 procent, och lönerna ökade med 0,6 procent i månadstakt. Sannolikt är statistiken fortfarande påverkad av den höga smittspridningen under sommaren som gjorde att återhämtningen i USA tappade tempo. Hemundervisningen har precis upphört vilket betyder att fler människor snart bör vara på väg ut på arbetsmarknaden, och även om återhämtningen i USA för tillfället går långsammare än väntat, så fortsätter den. På tisdagen den här veckan får vi även se hur det står till med efterfrågan på arbetskraft när statistiken över antalet lediga jobb i augusti släpps.
Tillväxten väntas bli svagare än väntat
Vi noterar att flera prognosmakare (inklusive vi) har justerat ner förväntningarna på den globala tillväxten de kommande kvartalen. Det finns flera anledningar till det. I Kina gör krisen på fastighetsmarknaden att tillväxten i landet väntas bli lägre och det påverkar den globala ekonomin negativt. När det gäller coronaviruset har vi fortfarande inte uppnått någon flockimmunitet, och därmed kan vi ännu inte lägga krisen bakom oss. Diverse flaskhalsar inom industrin fortsätter att ställa till problem, och sist men inte minst, så kommer de stigande energipriserna att leda till ökade kostnader för företagen framöver. För världens konsumenter fungerar högre energipriser ungefär som en global skattehöjning som urholkar köpkraften och dämpar konsumtionen.
… men stimulanserna lär minskas ändå
Lägre tillväxt skulle normalt sett få centralbankerna att avvakta med att dra tillbaka stimulanserna, men den höga inflationen gör att den möjligheten är begränsad. Om drygt tre veckor får vi ett nytt räntebesked i USA, men vi tror inte att den svaga jobbstatistiken kommer att stoppa Fed från att annonsera att stödköpen ska trappas ner. Obligationsmarknaden tycks dela den bilden då räntorna har fortsatt att stiga trots svagare tillväxtutsikter. I USA är 10-årsräntan nu över 1,6 procent.
Stigande räntor har lett till svagare utveckling för högt värderade tillväxtbolag, medan värdebolag som bank och energi har utvecklats starkt. De senaste månaderna har vi gradvis minskat den cykliska exponeringen i våra strategier. Den enda cykliska övervikt vi fortfarande har kvar är i finanssektorn, som gynnas av stigande räntor. Totalt sett har vi fortfarande en liten övervikt i aktier, men med ett ökat fokus på kvalitetsbolag genom en övervikt i USA. Avkastningsförväntningarna på 12 månader är ensiffriga procenttal. Investerare bör vara inställda på att det kan fortsätta vara oroligt på marknaden framöver på grund av en kombination av lägre tillväxt, hög inflation och minskade stimulanser.
På agendan
Den här veckan får vi bland annat ta del av Feds senaste penningpolitiska protokoll. Vi får statistik över antalet lediga jobb i USA under augusti på tisdag, samt amerikansk inflationsdata på onsdag.
För amerikansk del startar rapportsäsongen den här veckan och först ut är som vanligt storbankerna. Bankaktier har redan utvecklats starkt på börsen den senaste tiden tack vare stigande räntor, och det kan göra det något svårare för bolagen att slå förväntningarna. Estimaten pekar på ett vinstlyft på totalt 27 procent för S&P 500-bolagen i USA under tredje kvartalet. Bolagen väntas överlag slå förväntningarna (som vanligt), men inte med lika hög marginal som under de föregående kvartalen. Fokus ligger på hur högre kostnader och stigande löner påverkar marginalerna, samt förstås prognoser gällande efterfrågan och effekter av stigande energipriser framöver.
På den europeiska agendan står Zew-index i Tyskland, samt industriproduktion i Europa.