Veckobrevet är tillbaka efter några veckors semester, och mycket har hänt på både aktie- och räntemarknaden under sommaren. Sedan den 1 juli har Stockholmsbörsen stigit drygt 9 procent. Amerikanska aktier har stigit med strax över 10 procent medan de europeiska börserna lyft knappt 6 procent. Kinesiska aktier har utvecklats svagt och tappat 9 procent till följd av svag tillväxt och förnyad oro för fastighetssektorn. Bland globala sektorer hittar vi tillväxtsektorerna sällanköpsvaror och IT i toppen, följt av industri. I botten återfinns energisektorn som sjunkit tillsammans med oljepriset.
Ett viktigt skäl till börsuppgången är de globalt fallande räntorna som framför allt har gett stöd åt räntekänsliga tillväxtbolag – därav uppgången för de tillväxttunga USA-börserna. Efter att den amerikanska 10-årsräntan toppade på 3,5 procent i mitten av juni har den fallit tillbaka till strax över 2,8 procent. Även svenska och europeiska långräntor har sjunkit. Rapportsäsongen har också varit en positiv drivkraft för aktiemarknaden. De negativa överraskningarna uteblev mestadels, och industrin visade sig fortfarande gå för högvarv. Att majoriteten av bolagen uttalade sig vagt eller inte alls om framtiden till följd av den höga osäkerheten kring konjunkturen, fäste marknaden mindre vikt vid.
En rad makrostatistik har släppts under sommarmånaderna. Enligt Citi Surprise index, som visar hur statistiken kommer in jämfört med förväntningarna, är makrodata överlag lite svagare än förväntat för tillfället. Inköpschefsindex (PMI) för industrin har fortsatt sjunka under sommaren och i Europa föll det ner strax under 50 i juli, vilket indikerar att tillväxten är noll eller svagt negativ. Delindexet ”nya order” är under 50 i både Europa, Japan och USA, och det brukar vara ledande för vart huvudindex är på väg. Vi förväntar oss att tillväxten kommer att bromsa in under hösten, framför allt för europeisk del till följd av den höga inflationen samt krisen på den europeiska gasmarknaden. I USA har BNP-tillväxten visserligen varit negativ två kvartal i rad, men att arbetsmarknaden fortfarande är urstark fick vi åter ett kvitto på i fredags när jobbrapporten för juli släpptes. Den visade att det skapades drygt en halv miljon nya jobb i USA under månaden, vilket var drygt dubbelt så många som förväntat. Även lönerna ökade mer än förväntat och arbetslösheten sjönk till 3,5 procent vilket är samma nivå som innan pandemin.
Styrkan i arbetsmarknaden och de stigande lönerna talar för att det ännu är för tidigt för Fed att slappna av, och sannolikheten för ytterligare en höjning på 0,75 procent i september har ökat efter den senaste jobbsiffran. Direkt efter att statistiken släpptes steg amerikanska marknadsräntor och räntekurvan – en pricksäker indikator på kommande lågkonjunktur – blev ännu mer negativ. Börserna backade initialt av oro för att åtstramningen kommer att leda till en lågkonjunktur, men innan stängning majoriteten av tappet hämtats in, och av allt att döma tar investerarna fasta på styrkan i arbetsmarknaden och att inflationen i USA förhoppningsvis har toppat. Därmed lever även hoppet om att Fed inte kommer att behöva strama åt så hårt som man för närvarande signalerar. Vi ställer oss dock tveksamma till optimismen på aktiemarknaden och anser att det är för tidigt att skaka av sig rädslan för en recession. Globalt sker just nu en kraftig penningpolitisk åtstramning som vi väntar oss kommer att dämpa såväl ekonomin som bolagsvinsterna framöver. Inflationen urholkar konsumenternas köpkraft och i vinter väntar sannolikt skyhöga elräkningar för europeiska hushåll.
Allokering: Neutral vikt i aktier med fokus på USA
Svagare köpkraft och stramare finansiella villkor bör komma att påverka företagen negativt förr eller senare. Statistik från Factset visar att analytikerna nu börjat ta ner vinstestimaten för både det tredje kvartalet i år och för 2023. Över tid brukar vinst- och börsutveckling följas åt, och blir vinstutvecklingen svagare så är det negativt även för aktiemarknaden. Vi är fortsatt komfortabla med den neutrala vikt i aktier vi har haft sedan i december 2021, och väljer att behålla den rekommendationen. Inom aktieregioner föredrar vi fortfarande USA framför Europa. Det beror bland annat på att den amerikanska ekonomin är starkare, och att amerikanerna gynnas av det sjunkande oljepriset medan européerna missgynnas av de höga gaspriserna. Den amerikanska börsen har dessutom en hög andel kvalitetsbolag och är mindre konjunkturkänslig än de cykliska börserna i Europa.
Geopolitiska spänningar adderar ytterligare osäkerhet
Utöver osäkerheten som råder kring inflation, tillväxt och penningpolitik, är det också värt att nämna de geopolitiska spänningarna i världen. I helgen träffades Rysslands president Putin och Turkiets president Erdogan, och de båda enades om att fördjupa samarbetet inom handel och energi. EU ser givetvis inte med blida ögon på detta, men att införa gemensamma sanktioner mot Turkiet är svårt då landet är integrerat såväl politiskt som ekonomiskt i västerländska ekonomier. Relationen mellan Kina och USA är också spänd, dels på grund av kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland, men senast också till följd av Nancy Pelosis besök i Taiwan som Kina valt att bemöta med kraftfulla militärövningar. Geopolitisk risk är svår att kvantifiera, men givetvis är ökade spänningar inte positivt i ett läge där konsumentsentimentet i både Europa och USA är historiskt svagt, och centralbankerna i västvärlden unisont trampar på bromsen samtidigt som tillväxten redan avtar.
Amerikansk inflation på agendan – är vändningen nära?
Veckans tyngsta makrosiffra är den amerikanska inflationssiffran som släpps på onsdag. Beroende på hur den kommer in i relation till förväntningarna kan det få konsekvenser för hur Fed kommer att agera, och därmed påverka rörelserna på såväl aktie- som räntemarknaden. Estimaten pekar på att inflationen ska sjunka från 9,1 procent i juni till 8,7 procent i juli. Ännu viktigare är kanske att den månadsvisa ökningen väntas falla sjunka för såväl headline som kärninflation. Det finns goda skäl att tro att den amerikanska inflationen ska bli lägre framöver. ISM-index visade på ett kraftigt fall för priset på insatsvaror i juli, och oljepriset är tillbaka på samma nivå som innan Ryssland invaderade Ukraina. Vi noterar också att Financial Times skriver att Walmart och andra amerikanska retailbolag nu rullar tillbaka tidigare prishöjningar till följd av svagare efterfrågan. Inflationen spelar givetvis en viktig roll, men även ändrade konsumtionsmönster får konsekvenser när människor väljer resor och restaurangbesök på semestern före ett besök på mataffären och att köpa prylar till bostaden.
Under veckan får vi även statistik över nyanmälda arbetslösa i USA på torsdag samt siffror över konsumentsentiment på fredag. De senaste månaderna har sentimentet fallit till historiskt låga nivåer i både USA och Europa.I Europa släpps statistik över industriproduktion på fredag. I Kina får vi inflationsstatistik på onsdag. För svensk del får vi konsumtionsstatistik på onsdag samt inflationssiffror på torsdag.