Gynnsamma förutsättningar för börsen 2020

Om den första veckan säger något om året som kommer, så är det att geopolitik fortsätter att stå i centrum. Förutsättningarna för börsen är gynnsamma, men det har marknaden redan tagit höjd för. Nu krävs fortsatt starkare makrodata och att vi slipper bakslag i handelskonflikten för vidare börsuppgång.

Goda förutsättningar – men mycket är inprisat
Trots handelskrig och tillväxtoro var fjolåret ett väldigt bra år för såväl aktier som obligationer. Ett globalt aktieindex steg 25,4 procent, och ett globalt obligationsindex 6,3 procent. Utvecklade marknader gick starkare än tillväxtmarknader, och bäst av allt gick USA. Tre faktorer var särskilt betydelsefulla för den starka börsutvecklingen. Handelskriget mellan USA och Kina trappades ner, avmattningen i konjunkturen bottnade ur och penningpolitiken blev mer expansiv i både USA och Europa. Det innebär att förutsättningarna för aktier ser gynnsamma ut inför 2020, men till stor del är det redan inprisat av marknaden efter höstens börsuppgång. Globalt förväntar sig marknaden en vinsttillväxt på närmare 10 procent i år. Vi förväntar oss att vinstestimaten i vanlig ordning kommer att sänkas under året, och så småningom sluta på 2-3 procent för 2020. Vi förväntar oss att ett globalt aktieindex ger en avkastning på 4-8 procent de kommande tolv månaderna.

En geopolitisk rivstart
Det tog inte lång tid innan nya geopolitiska moln dök upp på himlen till följd av den amerikanska drönaratattacken i Irak, som dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani. Tonläget mellan USA och Iran har därefter trappats upp och vad följderna blir återstår att se, men konflikten väntas inte få några allvarliga konsekvenser för varken global konjunktur eller aktiemarknad. Däremot kan den bidra till ökad volatilitet i närtid, samt till ett högre oljepris. För amerikansk del spelar dock oljan mindre roll idag än den gjort historiskt eftersom USA inte längre är nettoimportör av olja.

Mer betydelsefullt på lite längre sikt är det faktum att Donald Trump sagt att han ska skriva under ett första delhandelavtal med Kina den 15 januari. Eftersom marknaden mer eller mindre räknar med att avtalet signeras väntas det inte påverka börsen i närtid, men ur ett makroperspektiv är det en viktig milstolpe som kan bidra till fortsatt återhämtning i industrikonjunkturen. Det kan därmed bli en underliggande drivkraft för såväl bolagsvinster som börs under våren.

Riksbanken höjde räntan, men svensk tillväxt bromsar in
Lagom till jul höjde Riksbanken räntan för andra gången och i morgon, onsdag, publiceras det penningpolitiska mötesprotokollet. Kanske kan det bringa klarhet i varför man väljer att höja nu när tillväxten bromsar in, och inflationen inte väntas nå målet någon gång under perioden 2020-2022. Kan det vara så att Riksbanken inte anser att den negativa räntan bidrar till högre inflation, eller att de negativa effekterna är större än de positiva? Det återstår att se.

Den 3 januari släpptes Danske Banks Nordic Outlook. För svensk del väntas tillväxten bromsa in under året, för att sedan stärkas något igen 2021. Arbetslösheten väntas gradvis öka de kommande åren, och inflationen förblir under målet. Vi bedömer därmed att det finns en risk att Riksbanken kommer att ta tillbaka den senaste höjningen och gå tillbaka till minusränta. Bostadspriserna väntas stiga några få procentenheter under året med stöd av att hushållen förväntar sig låga räntor och låga boendekostnader under åratal framöver. Kronan väntas bli svagare mot både euro och dollar, som väntas kosta 10,80 respektive 9,39 om tolv månader.

På agendan
En rad PMI-data har redan släppts under måndag-tisdag, huvudsakligen innehållande positiva överraskningar. I både USA och Europa var service-PMI bättre än väntat. I Kina var siffran något svagare än väntat, men fortfarande på en god nivå.

Under veckan kommer också inflationssiffror i Kina och Europa. Veckans viktigaste blir dock den amerikanska arbetsmarknadsrapporten för december som släpps på fredag eftermiddag.

Mer artiklar från Maria Landeborn