Hållbarhetslänkade obligationer är en relativt ny finansieringsform som har blivit alltmer populär på kapitalmarknaden. Under 2022 gavs motsvarande 1000 miljarder kronor ut i hållbarhetslänkade obligationer i företagssegmentet i Europa.
I Norden har fler än 35 företag och kommuner hittills gett ut mer än 100 miljarder kronor i hållbarhetslänkade obligationer. Danske Bank har publicerat en ny rapport med titeln ”Nordiska hållbarhetslänkade obligationer – dags att steppa upp!”
– Hållbarhetslänkade obligationer har flera positiva egenskaper. Viktigast är kanske den ”hållbarhetshedge” till investerare i form av en höjd kupong på obligationen om bolaget inte skulle uppnå sina utlovade hållbarhetsmål, säger Louis Landeman, författare till rapporten och chef för hållbarhetsanalyser på Danske Bank.
Hållbarhetslänkade obligationer skiljer sig från gröna obligationer genom att intäkterna inte är öronmärkta till speciella projekt.
– Det gör instrumentet passande för bolag som verkar i branscher som saknar lämpliga gröna investeringsprojekt. Det är bland annat därför som de hållbarhetslänkade obligationerna blivit allt mer populära att ge ut, fortsätter Louis.
Key success factors
Egenskaper (key success factors) som skulle öka populariteten hos investerarna skulle vara att:
- Öka storleken på den extra kupong som investerarna får om ett bolag missar sina ESG-mål. Kupongen (premien) utgör en större del av obligationens avkastning.
- Sätt ambitiösa mål som även är jämförbara mot andra bolag och externa jämförelseindex.
Ovan succesfactors skulle göra det lättare att motivera att de hållbarhetslänkade obligationerna inkluderas i hållbara obligationsfonder och index. Det skulle också kunna innebära en större prisskillnad mellan de hållbarhetslänkade obligationerna och vanliga obligationer och öka de ekonomiska fördelarna för bolagen att ge ut nya hållbarhetslänkade obligationer.
Bland nordiska bolag som gett ut hållbarhetlänkande obligationer anser Danske Bank att ramverken från exempelvis Atrium Ljungberg, Eltel, Gränges, Heimstaden Bostad, Nokia, SSAB och Vestas tillhör de starkare. Danske Bank ser också positivt på de ramverk som lanserats av kommuner som Helsingborg, Uppsala och Västerås. Däremot ser banken ramverken från bolag som Cabonline, Capman och EQT som något svagare.