Kolkrediter säljs redan för miljardbelopp och kan bli bli nästa stora råvarumarknad. Under hösten ska Energimyndigheten dra igång en omvänd auktion för att identifiera vilken leverantör som till lägsta möjliga kostnad kan fånga in och lagra koldionxid i Sverige.
Bio CCS (Carbon Capture and Storage) har möjlighet att bli nästa stora globala råvara. Sverige ligger i framkant för att sätta tekniken i användning med exempelvis Stockholm Exergi som kommit långt med utvecklingen av bio-ccs och med försäljning av framtida kolkrediter (genom ett sk offtake-avtal) till bla Microsoft.
Ännu krävs miljardinvesteringar i infrastruktur för att både infångning och handeln med infångad koldioxid ska ta fart på riktigt. Energimyndigheten kan fördela 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046 – både till investering och drift av CCS-lösningar.
Flera trender bidrar till det ökade intresset för CCS:
- Priset på utsläppsrätter förväntas stiga i takt med att antalet utsläppsrätter minskar samtidigt som fler sektorer omfattas av handelssystemet. I Europa heter systemet ETS.
- Framställning av biobränslen, ex fartygsbränslen, kan använda komprimerad koldioxid i produktionen. Koldioxid blir en efterfrågad råvara.
- Bolag som investerar i koldioxidinfångning gör det via köp av kolkrediter, även kallade Carbon Dioxide Removal-krediter eller CDR:er. Dessa motsvarar permanent lagring av ett ton koldioxid. En börs där kolkrediter handlas som råvara är på frammarsch