Ett veritabelt blodbad på börserna efter den ekonomiske idiotens globala skattechock. Nasdaq minus sex procent i torsdags, den tredje största dagsförlusten sedan finanskrisen. Förmögenhetsbefrielsedagen!
Sedan årsskiftet har Mag-7-bolagen i genomsnitt förlorat 20 procent av sitt värde. Det bredare S&P 500-indexet är tillbaka på nivåer från september förra året. Om det ska prisas in recession ovanpå detta, så finns det ytterligare nedsida härifrån. Man kan föreställa sig att känslorna är blandade – rent av ångerfulla – hos de tech-moguler som med vidöppna plånböcker mer eller mindre mangrant radat upp sig bakom Trump.
Det är inte direkt toppen för sektorn att halvledarproducenten Taiwan tullbeläggs med 32 procent. För att ta ett exempel. Average Joe – till synes Trumps nya kärntrupp – gynnas inte av att världens klädfabriker som finns i Asien i praktiken straffas med 50-procentiga tullar. Om det blir trögt att få i gång textilindustrin på hemmaplan – det var 50 år sedan den svenska textilindustrin dödförklarades – får de väl vända sig till de tullbefriade modehusen i det vänligt sinnade Nordkorea?
Trumps ja-sägande nickedockor till rådgivare må ha satt pannorna i djupa veck när de formulerade sin enfaldiga tullformel. Men för utomstående framstår alltihop som urbota korkat och entydigt skadligt inte bara för USA utan för världsekonomin i stort.
Med det sagt, föreställningen i onsdags var en game-changer. Också för de finansiella marknaderna.
Den direkta reaktionen var att skicka ned dollarn i källaren i den näst största dagsrörelsen sedan finanskrisen. Normalt sett stärks dollarn när börserna rasar. Inte den här gången och det beror givetvis på att det är USA som anlägger branden.
För ovanlighetens skull har kronan stärkts trots risk off, trots att svenska börsen den senaste månaden fallit mer än flertalet övriga börser och trots sämre konjunkturutsikter med stigande risk för global recession. Det är dock inte första gången. Det var likadant när pandemin slog till 2020. Börserna rasade samtidigt som dollarn försvagades. Orsaken då var att Fed ensamt sänkte räntan vilket ledde till att investerare stängde ned långa dollarpositioner. Kronan stärktes trots börsfallen. Men det var övergående. Strax var ordningen återställd.
Rotationen från USD till SEK och andra valutor riskerar att bli mer utdragen den här gången.
Det beror på att vansinnigheterna som strömmar ut från Vita Huset sätter frågetecken kring den exeptionalism som under många år lockat riskkapital till USA. Det beror också på utjämnade tillväxtutsikter om USA bromsar in hårdare än förväntat samtidigt som EU lägger om finanspolitiken i tillväxtvänlig riktning. Och det beror på att Fed har större utrymme att sänka räntan jämfört med centralbankerna i Europa, om det skulle krävas.
En fet brasklapp.
Även om alla mörka blickar på goda grunder nu riktas mot USA, går det inte komma ifrån att handelskriget är entydigt jättedåligt även för resten av världen, för Europa och inte minst för ett exportberoende Sverige. Global lågkonjunktur och tilltagande recessionsrisker är i långa loppet inte en miljö som kronan brukar trivas i, och heller inte ska trivas i. Poängen med rörlig växelkurs är att den ska fungera som en kudde när konjunkturen viker.