Den här veckan drar den svenska utdelningssäsongen i gång på allvar och marknaden surrar om att kronan kommer försvagas när utländska ägare plockar hem sina pengar. Surras som det brukar vid den här tiden på året, alltså.
Finns det fog för det? Både ja och nej, säger ekonomen bakom tangenterna.
I år delar de stora och medelstora svenska företagen ut runt 300 miljarder kronor under en period av några veckor, merparten i svenska kronor till svenska ägare och därmed utan tillhörande kronflöden.
Men det stora utlandsägandet på börsen innebär att utländska ägare får ta emot nära 100 miljarder kronor under utdelningssäsongen enligt mina beräkningar. Skulle de utländska ägarna fullt ut repatriera de pengarna ger det upphov till stora kronväxlingar, kronflöden, som förmodligen märkbart påverkar kronkursen, det vill säga, leder till svagare krona mot dollar och euro.
Motargumentet är att det antagligen är många av de utländska ägarna som väljer att återinvestera utdelningarna. I de fallen uppstår inget kronflöde och ingen negativ påverkan på kronkursen.
Sedan bör man känna till att en del bolag redovisar i annan valuta än SEK, till exempel i US-dollar (Astra Zeneca, Autoliv), euro (Nordea) och schweizerfranc (ABB). Då går valutaflödena i motsatt riktning i den mån svenska ägare tar hem sina utdelningar till SEK, vilket allt annat lika stärker kronan. Totalt handlar det om knappt 20 miljarder kronor. Ett stort belopp, dock inte i närheten av de 100 miljarder kronutbetalningar som går till utländska ägare. Lägger vi ihop siffrorna så finns det således ett behov att sälja kronor mot utländsk valuta om pengarna växlas hem. Negativt för kronan – därav surret.
Men vad säger empiri? Finns det ett säsongmönster i kronan under utdelningssäsongen? Nej, det gör inte det. De senaste fem åren har kronan i snitt stärkts något under perioden, försvagats de senaste tio åren och sett över 20 år har den legat stilla. Om man sedan nagelfar kronans rörelser mer i detalj framgår att de gånger som den faktiskt har försvagats signifikant, så har det ofta berott på andra faktorer. Inte minst mjuka Riksbanksbesked. Frånvaron av säsongsmässig kronförsvagning skulle kunna tyda på att utlandet i relativt stor utsträckning återinvesterar utdelningarna.
Summa summarum. Det är bra att känna till när i tiden det går stora utdelningar, i år framför allt runt månadsskiftet mars/april och månadsskiftet april/maj, eftersom det kan leda till repatrierings- och kronpåverkande flöden. Samtidigt som man ska veta att det inte finns ett försvagningsmönster under perioden som helhet.
Det kan finnas skäl att oroas/glädjas åt risken/chansen att kronan försvagas kommande månader, men man ska inte överdriva utdelningarnas betydelse även om de kan ha kortsiktig påverkan. Viktigare är hur Riksbanken agerar i förhållande till andra centralbanker – det vill säga om de sänker i tandem, går före eller efter elefanterna i vår närhet – och hur börserna utvecklas.