Inflation är ett ord som tagit stor plats i samhällsdebatten det senaste året. Man kan säga att det har gått ”inflation” i begreppet. Sedan augusti 2021 har inflationen i Sverige stigit avsevärt och i dag ligger den långt över de 2 procent som är Riksbankens mål. Men vad är inflation egentligen och vilken betydelse har den för svenskarna och för svensk ekonomi? Och varför håller Riksbanken fast vid sitt mål? Är inflation bara hokus pokus? Det här är frågor som Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige reder ut.
Vad är inflation?
Inflation är ett finare namn för den genomsnittliga prisökningstakten i konsumentledet och den mäts genom KPI (konsumentprisindex). KPI är ett så kallat ”levnadskostnadsindex” och det mäter hur mycket konsumenternas levnadskostnader ökar. Vanligtvis mäter man ”inflationstakten” över tolv månader. Om inflationstakten var 10 procent i december förra året så betyder det att priserna i hushållens konsumtionskorg (varor och tjänster) ökat med 10 procent jämfört med samma månad föregående år. Naturligtvis har inte alla priser ökat med 10 procent. Vissa kanske bara ökat med 1 procent, andra med 50 procent och en del har till och med fallit i pris. Men i snitt har priserna ökat med 10 procent. Om din lön endast ökar med 2 procent så betyder det att du alltså kan köpa 8 procent mindre varor och tjänster för din lön. Det är därför man inte vill ha hög inflation, den äter upp köpkraften.
Varför har Riksbanken ett inflationsmål på 2 procent?
Riksbanken och många andra centralbanker har fastnat för ett mål på 2procent. Den siffran är inte av Gud given utan beror på att man tycker att den är ”lagom”. Hur då lagom? Jo, under normala omständigheter i en väl fungerande ekonomi så sker ”relativprisförändringar” det vill säga vissa varor och tjänster får ett högre eller lägre pris jämfört med andra varor och tjänster. Det beror på att efterfrågan skiftar i takt med att preferenserna ändras. Vi spenderar helt enkelt mer på vissa saker och mindre på andra i takt med att våra inkomster växer och våra preferenser ändras. Dessa relativprisförändringar sker normalt genom att priser HÖJS, det är väldigt få varor och tjänster där relativprisförändringar sker genom att vissa priser sänks även om det också förekommer (till exempel elpriser, bilbränsle samt frukt och grönt går ju både upp och ner). Centralbankerna har bedömt att det behövs ca 2 procent inflation för att relativprisförändringar ska kunna ske i normalläget.
Danske Bank Sverige
Hur ofta ändrar Riksbanken inflationsmålet?
Riksbanken har inte ändrat inflationsmålet sedan det infördes 1995. Det har hela tiden varit 2 procent. Däremot har det funnits en diskussion om hur snabbt det ska uppnås. Riksbanken kan inte hålla inflationstakten på 2 procent kontinuerligt. Inte ens om man skulle höja och sänka styrräntan kraftigt upp och ner skulle det vara möjligt. Riksbanken har därför ofta pratat om att uppnå inflationsmålet ”inom prognoshorisonten” vilket brukar röra sig om 1–2 år framåt.
Riksbanken har också bytt målvariabel. Från början hade man just KPI som målvariabel. Men eftersom hushållens bolånekostnader är en post i KPI så medförde det måttet att Riksbanken jagade sin egen svans, det vill säga när man höjde styrräntan för att dra ner inflationstakten genom att dra in köpkraft från hushållen så innebar det samtidigt att man ju höjde inflationstakten. Man bestämde sig därför senare att ta bort den ränteeffekten genom att gå över till målvariabeln KPIF, det vill säga KPI med fast ränta.
Hur hög är inflationen just nu och hur hög förväntas den bli 2023?
Det senaste utfallet vi har i skrivande stund är för december 2022. Då var inflationstakten mätt med KPI 12,3 procent och mätt med KPIF 10,2 procent. Vi på Danske Bank bedömer att inflationen KPIF kommer att vara nere nära 2 procent i slutet av 2023 eller i början av 2024.
Varför har Sverige hög inflation just nu?
Inflationen är ett globalt fenomen. Svensk inflation är ungefär lika hög som i omvärlden, men det skiljer förstås lite mellan länderna. Orsaken till den höga inflationen ligger till stor del i pandemin. Den innebar kraftiga störningar i de globala leveranskedjorna. Fabrikerna stod stilla i Kina och produkter kunde inte levereras. Och även i det fall de kunde leverera så fanns inga containrar att frakta varorna i därför att pandemin även ställt till det i hamnarna runt om i världen. Detta ledde till att fraktpriserna steg kraftigt och företag var tvungna att bjuda över varandra för att få tag på insatsvaror till sin produktion. Produktionskostnaderna steg alltså kraftigt och företagen var tvungna att föra över de stigande kostnaderna på konsumenterna. Därtill så fick Europa en energikris i och med Ryssland aggression som drev upp priserna på gas och el. Detta påverkar i sin tur produktionskostnaderna igen, men även bostadstjänster som hyror och uppvärmning. Slutligen gör ju Riksbankens räntehöjningar att kostnaderna stiger indirekt för både företagens lokaler och utrustning som de måste at betalt för och dessutom stiger hushållens hyreskostnader och avgifter till bostadsrättsföreningar. Man kan heller inte utesluta att en del företag ”passat på” att höja sina priser i den villervalla som uppstod i fjol, det var vad Riksbankens företagsundersökning kom fran till i höstas.
Vad händer när det blir för hög Inflation? För låg inflation?
När inflationen blir för hög, det vill säga över inflationsmålet så minskar köpkraften. Hushållens levnadsstandard faller då köpkraften går ner. Man får helt enkelt inte lika mycket varor och tjänster för sin lön. Det är av det skälet man vill ha låg inflation. Ett sådant läge är till exempel när lönerna ökar med 2,5 procent och inflationen är 1,5 procent. Då ökar ”reallönen” med 1 procent och man får mer för sin lön.
Centralbankerna ser det ofta som ett problem att inflationen är för låg. Det handlar då om en påstådd risk att om ekonomin hamnar i ”deflation” (negativ inflation), alltså fallande priser, så skulle konsumenterna avvakta med att köpa varor och tjänster eftersom man tror att de blir billigare framöver. Detta skulle då leda till att tillväxten faller eller till och med blir negativ och ekonomin går in i en recession. Men det har även att göra med att Riksbankens stimulansutrymme bedöms minska vid låg inflation.