Idag presenterade SCB inflationssiffror för december 2022 som kom in högre än förväntat. Prisökningstakten i Sverige var 10,2 procent vilket är den högsta nivån sedan 1991. Det här kommer sannolikt innebära att Riksbanken höjer styrräntan i februari med 0,50 procentenheter och med ytterligera 0,25 procentenheter i april, enligt Danske Banks chefekonom Michael Grahn.
Idag kom inflationssiffrorna för november och enligt måttet KPIF landade inflationen på 9,5 procent i årstakt. Det var högre än oktober men något lägre än vad marknaden hade förväntat sig. Kommer inflationen fortsätta att bita sig fast eller ser vi en lättnad? Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar.
Under pandemin skapade Kinas nolltolerans enorma problem i de globala distributionskedjorna. För svenska bolag som brottas med höga energipriser, stigande inflation och minskad efterfråga skapas en giftig cocktail. Samtidigt är regering och Riksbanken bakbundna.
Sparande och börsen: I förra veckan chattade Danske Banks sparekonom Maria Landeborn och privatekonom Jennie Sandén om de stigande kostnaderna som många svenska hushåll står inför. Skenande elpriser, ökade priser på både mat och drivmedel i kombination med rekordhög inflation och ökande bolåneräntor utmanar svenskarnas sparande. Här har vi samlar ett urval av alla de […]
Vi ser höga räntor, svag krona och kraftig inflation. Vad innebär det för hushåll, företag och svensk ekonomi? Michael Grahn, Chefekonom och Therese Persson Makroanalytiker på Danske Bank Sverige svarar på dina frågor.
På tisdag den 20:e september presenterar Riksbanken sitt räntebesked och vi tror att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0.75 procentenheter till 1.50%.
Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin ger sin syn på valutamarknaden i höst. Allt från aktie- till obligations- och valutamarknaden kommer drivas av en enda sak. Inflationen. Vi bör räkna med spretig och tvetydig makrodata där dåliga konjunkturtecken blir goda nyheter för marknaden och vice versa.
Börsen har varit turbulent så länge börsen har funnits. Det kommer den fortsätta vara i perioder. Upp- och nedgångar är en del av börsens natur eftersom att girighet och rädsla är en del av människans natur. Så även om aktiemarknaden slutar på plus majoriteten av åren brukar vi få ganska djupa nedgångar varje år.
Börsen fortsätter att styras av räntor och penningpolitik, och veckan som gick bjöd på kraftiga kursrörelser. Efter Feds räntebesked på onsdagen rusade börserna plötsligt uppåt när Jerome Powell lät oväntat mjuk under den efterföljande presskonferensen. Dagen efter kom baksmällan som ett brev på posten, och lättnaden förbyttes i oro för att Fed inte agerar tillräckligt kraftfullt för att få ner inflationen.
Börserna sjönk något veckan som gick medan räntorna fortsatte att stiga. Samtidigt som inflationen stiger och penningpolitiken stramas åt, skruvas nu prognoserna för den globala tillväxten ner.
Räntorna fortsätter att stiga, och kanske kan den här veckans inflationssiffror för mars bidra till fortsatt stora rörelser på räntemarknaden.
Stockholmsbörsen hade det tufft veckan som gick, men även globala aktier sjönk. Rädsla för en rysk invasion var drivande, men inflation och räntor bidrar också till osäkerhet och kursrörelser.
Stigande inflation och förväntningar om allt fler räntehöjningar i USA fick börsen att vända ner i slutet av förra veckan. Uttalanden om att Ryssland snart kan komma att invadera Ukraina inom kort har ökat marknadsoron ytterligare.
Vad händer på de finansiella marknaderna, i den globala ekonomin och på den politiska arenan nästa år? Danske Banks chefsstrateg, Frank Øland har listat 10 förväntade händelser och trender under 2022.
Under december har humöret på marknaden pendlat mellan hopp och förtvivlan, och kursrörelserna på börsen har varit stora. En kombination av hög smittspridning, inflation och stramare penningpolitik ligger bakom oron.
Börserna världen över fortsätter att skaka av sig nyheter om ökad smittspridning, hög inflation och minskade stimulanser. Vi tycker att riskerna förtjänar lite mer uppmärksamhet.
Idag presenterades inflationssiffror för augusti som tog ett rejält skutt uppåt. Enligt måttet KPIF, Konsumentprisindex med fast ränta, var inflationstakten på årsbasis 2,4 procent vilket är över Riksbankens inflationsmål och avsevärt högre i jämförelse med samma månad förra året.
Trots att inflationen i USA var högre än väntat även i maj, nådde börsen nya rekordnivåer och räntorna sjönk. Vi tolkar detta som att marknaden köper Feds syn att uppgången är temporär, men håller ett vakande öga på utvecklingen på arbetsmarknaden.
Nya siffror från SCB visar att inflationen i maj blev lägre än väntat. Inflationen landade på 2,1 procent enligt måttet KPIF vilket var lägre än de 2,5 procent som Danske Banks analytiker hade förväntat sig, men högre än Riksbankens prognos på 1,9 procent.
"Rörlig växelkurs innebär att växelkursen rör sig.” Så svarar, eller ska vi säga raljerar, Stefan Ingves när journalister frågar om Riksbankens ansvar för att kronan försvagas. ”Sverige har ett prisstabilitetsmål, inget växelkursmål.” Ja, så klart. Men kronan påverkas av vad Riksbanken gör. Det är faktiskt själva poängen. Via växelkurskanalen: låg ränta, svagare krona, högre importpriser, ökad export och produktion, högre löner och i slutänden högre inflation. Fungerar i teorin. Dessvärre har verkligheten varit mer komplicerad än så.