Aprilinflationen kom ut lägre än vad marknaden väntat. Klädpriserna, hyrorna och priser på möbler och hushållsvaror var lägre. Men det som tryckte upp bilden lite var resandet. Michael Grahn, Chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar på inflationssiffrorna för april.
Hur har det här årets höga inflation och aggressiva räntehöjningar från centralbanken påverkat den svenska ekonomin? Therese Persson, makroekonom, Danske Bank Sverige kommenterar.
Idag kom inflationssiffrorna för mars 2023 som var lägre än vad marknaden hade förväntat sig. Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar.
Inflationen just nu – det råder inflation i Sverige. Det innebär att priserna ökar vilket leder till att våra pengar räcker till färre tjänster och varor än vad vi är vana vid. Men hur länge ska situationen pågå och vad kan man göra som privatperson? Jennie Sandén, privatrådgivare på Danske Bank, svarar. – Inflationens prisökningar […]
Veckans podd handlar om krisen i de amerikanska bankerna som fått världens börser att skaka. Vad har hänt, och finns det risk för smittoeffekter? Samtidigt har vi fått nya inflationssiffror för Sverige i februari som visar att priserna fortsätter att öka mycket kraftigt. Hur påverkar det Riksbanken? Vi pratar också om vilka konsekvenser Rysslands anfall […]
Idag kom inflationssiffrorna för februari 2023 som var långt över marknadens förväntningar och Riksbankens prognos. Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar. Ser du några ljusglimtar i inflationsstatistiken? Det mest oroande är att vi ser en bredbaserad acceleration de senaste tre månaderna. I januari visade den ”vanliga” 12-månadersinflationen en ökningstakt på 9.3 %. Men […]
Inflation är ett ord som tagit stor plats i samhällsdebatten det senaste året. Man kan säga att det har gått ”inflation” i begreppet. Sedan augusti 2021 har inflationen i Sverige stigit avsevärt och idag ligger den långt över de 2 procent som är Riksbankens mål. Men vad är inflation egentligen och vilken betydelse har den för svenskarna och för svensk ekonomi? Och varför håller Riksbanken fast vid sitt mål? Är inflation bara hokus pokus? Det här är frågor som Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige reder ut.
Idag presenterade SCB inflationssiffror för december 2022 som kom in högre än förväntat. Prisökningstakten i Sverige var 10,2 procent vilket är den högsta nivån sedan 1991. Det här kommer sannolikt innebära att Riksbanken höjer styrräntan i februari med 0,50 procentenheter och med ytterligera 0,25 procentenheter i april, enligt Danske Banks chefekonom Michael Grahn.
Idag kom inflationssiffrorna för november och enligt måttet KPIF landade inflationen på 9,5 procent i årstakt. Det var högre än oktober men något lägre än vad marknaden hade förväntat sig. Kommer inflationen fortsätta att bita sig fast eller ser vi en lättnad? Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar.
Under pandemin skapade Kinas nolltolerans enorma problem i de globala distributionskedjorna. För svenska bolag som brottas med höga energipriser, stigande inflation och minskad efterfråga skapas en giftig cocktail. Samtidigt är regering och Riksbanken bakbundna.
Sparande och börsen: I förra veckan chattade Danske Banks sparekonom Maria Landeborn och privatekonom Jennie Sandén om de stigande kostnaderna som många svenska hushåll står inför. Skenande elpriser, ökade priser på både mat och drivmedel i kombination med rekordhög inflation och ökande bolåneräntor utmanar svenskarnas sparande. Här har vi samlar ett urval av alla de […]
Vi ser höga räntor, svag krona och kraftig inflation. Vad innebär det för hushåll, företag och svensk ekonomi? Michael Grahn, Chefekonom och Therese Persson Makroanalytiker på Danske Bank Sverige svarar på dina frågor.
På tisdag den 20:e september presenterar Riksbanken sitt räntebesked och vi tror att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0.75 procentenheter till 1.50%.
Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin ger sin syn på valutamarknaden i höst. Allt från aktie- till obligations- och valutamarknaden kommer drivas av en enda sak. Inflationen. Vi bör räkna med spretig och tvetydig makrodata där dåliga konjunkturtecken blir goda nyheter för marknaden och vice versa.
Börsen har varit turbulent så länge börsen har funnits. Det kommer den fortsätta vara i perioder. Upp- och nedgångar är en del av börsens natur eftersom att girighet och rädsla är en del av människans natur. Så även om aktiemarknaden slutar på plus majoriteten av åren brukar vi få ganska djupa nedgångar varje år.
Börsen fortsätter att styras av räntor och penningpolitik, och veckan som gick bjöd på kraftiga kursrörelser. Efter Feds räntebesked på onsdagen rusade börserna plötsligt uppåt när Jerome Powell lät oväntat mjuk under den efterföljande presskonferensen. Dagen efter kom baksmällan som ett brev på posten, och lättnaden förbyttes i oro för att Fed inte agerar tillräckligt kraftfullt för att få ner inflationen.
Börserna sjönk något veckan som gick medan räntorna fortsatte att stiga. Samtidigt som inflationen stiger och penningpolitiken stramas åt, skruvas nu prognoserna för den globala tillväxten ner.
Räntorna fortsätter att stiga, och kanske kan den här veckans inflationssiffror för mars bidra till fortsatt stora rörelser på räntemarknaden.
Stockholmsbörsen hade det tufft veckan som gick, men även globala aktier sjönk. Rädsla för en rysk invasion var drivande, men inflation och räntor bidrar också till osäkerhet och kursrörelser.
Stigande inflation och förväntningar om allt fler räntehöjningar i USA fick börsen att vända ner i slutet av förra veckan. Uttalanden om att Ryssland snart kan komma att invadera Ukraina inom kort har ökat marknadsoron ytterligare.