Danske Banks Boprisindikator som avser prisutvecklingen på bostadsrätter inom Stockholms kommun visar att priserna på bostadsrätter fortsatte att stiga under januari. Priserna steg 0,8 procent men justerat för säsongsfaktorer var prisuppgången något mindre, 0,4 procent. Marknaden har heller inte lugnat ned sig sett till omsättning, utan januari följde samma trend som år 2021 vilket innebar betydligt högre omsättning än mellan åren 2016-2020.
Prisutvecklingen kommande månader
Bostadsrätter i de flesta storleksklasserna ökade i pris under januari, bortsett från lägenheter större än 100 kvm samt bostadsrätter i storleken 30-40 kvm. Dock ligger dessa storleksklasser redan högre i kvadratmeterpris än övriga. Eftersom det inte säljs särskilt många bostadsrätter i de allra största storlekarna blir även slaget i priserna större.
Samtidigt som bostadspriserna fortsatte upp så var omsättningen hög och i linje med förra årets rekordnotering för januari och än så länge syns inga tecken på en avmattning i omsättningen. Den trend som synts i Valueguards index, att de större bostäderna (villorna) inte längre tycks vara samma draglok, är dock inte lika uppenbar bland bostadsrätter.
Framöver håller vi fast vid att trenden uppåt i bostadspriserna lär hålla i sig men att det sker i en mer dämpad takt. Vi räknar med att Riksbanken håller räntan oförändrad på noll procent vilket lär fortsätta att stötta priserna. Den negativa inledningen på aktiemarknaderna är inget som tyckts dämpat aptiten på bostadsmarknaden men skulle den negativa utvecklingen på aktiemarknaderna fortsätta utgör det givetvis en risk för bostadspriserna. Men kombinationen av att aktiemarknaderna inte väntas stiga i samma takt som under 2021, delade meningar om när Riksbanken höjer räntan samt en återgång till någon form av normalitet vad gäller borttaget av restriktioner tror vi kommer att dämpa prisuppgången framöver.
– Som väntat fortsätter bostadsrättspriserna upp men i lugnare takt under januari. Det sker under fortsatt hög omsättning och samtidigt som vi har en ökad Omikron-smittspridning, höga elpriser och fallande börser, säger Michael Grahn, chefekonom Danske Bank Sverige. Eftersom vi inte bedömer att Riksbanken får anledning att höja räntan på länge samt att det är osannolikt med politiska utspel om ränteavdrag eller fastighetsskatt under ett valår så är det troligt att den långsammare uppgången fortsätter.