Den 15 april 1789 grundade Gustav III Riksgäldskontoret med ett tydligt syfte. Staten skulle kunna låna pengar av det egna folket och inte bara utomlands. Staten behövde finansiering för krig, för infrastruktursatsningar och för ett land i omvandling.
Just nu förändras Sverige som låntagare. Statsskulden bottnade för några år sedan kring 1 000 miljarder kronor. Prognosen är nu att den når 1 600 miljarder till 2027. Försvarsupprustning, Ukrainastöd och expansiv finanspolitik driver upp lånebehovet med cirka 200 miljarder per år. 237 år efter Riksgäldskontorets start står Sverige inför ett både likartat och väldigt annorlunda läge på kreditmarknaden.
Gäst i podden Kreditvärden är Klas Granlund, avdelningschef för skuldförvaltning på Riksgälden. Han förklarar hur statens upplåning faktiskt fungerar. Han beskriver hur man väljer löptid, instrumentmix, valutaupplåning och varför Riksgälden medvetet väljer stabilitet framför opportunism. Vi diskuterar också vad som händer med hela räntemarknaden när staten tar plats som stor låntagare igen.
Kreditvärden är en oberoende ekonomi-podcast av Gabriel Bergin och Louis Landeman. Podden tar upp aktuella ämnen inom finansiell ekonomi. Podden riktar sig till alla som är intresserade av sambandet mellan ekonomi och samhälle.
För tidigare avsnitt av podden Kreditvärden – besök poddens webbplats eller sök på ”Kreditvärden” på nextconomy.se