I fredags kom äntligen nyheten att USA och Kina är överens om ett första delhandelsavtal. Att konflikten går från eskalering till nedtrappning är positivt, men avsaknaden av detaljer tyder på att det inte är en helt friktionsfri process som ligger bakom.
Vägen framåt i handelssamtalen
Det första delhandelsavtalet är delvis något mer omfattande än väntat eftersom det behandlar skydd av immateriella rättigheter, tvångsöverföring av teknologi och valutamanipulation, vilket inte var självklart. USAs tullsänkning är däremot betydligt mindre än väntat. Till att börja med ska man bara sänka tullarna på varor värda 120 miljarder dollar från 15 till 7,5 procent. Fortfarande ligger 25-procentiga tullar kvar på varor värda 250 miljarder dollar. Kina ska även öka spannmålsimporten med 40-50 miljarder dollar över de kommande två åren, enligt USAs handelsrepresentant Robert Lighthizer. Här finns en risk att Kina inte lever upp till förväntningarna, eftersom det innebär att landet i så fall ger upp sin största hållhake på Trump.
Det finns med andra ord möjliga gropar i vägen framåt, men vi har samtidigt svårt att se att Trump skulle återgå till att trappa upp konflikten under året som kommer med tanke på att det riskerar att skada honom i det kommande presidentvalet. Fortfarande finns inget legalt handelsavtal nedtecknat och underskrivet, men det förväntas bli klart de närmaste veckorna och signeringen ska ske i Washington i början av januari. Därefter ska samtal om ett fas 2-avtal omedelbart påbörjas, och flera svåra frågor återstår då att lösa. Bland annat kommer det att handla om hur Kina gynnar inhemska företag på bekostnad av utländska aktörer, och det statliga stödet till inhemska teknikföretag.
Minskad politisk risk är bra för börs och tillväxt
Det var inte bara handelskonflikten som utvecklades i rätt riktning under förra veckan. I Storbritannien fick Boris Johnson en klar majoritet i parlamentsvalet vilket betyder att landet kan lämna EU i slutet av januari. Även om det bara är början på en lång process av förhandlingar om handelsvillkoren framöver, så innebär det ändå en viss lättnad för marknaden i närtid.
Politik är inte den främsta drivkraften för börsen, men den har definitivt varit en motvind för såväl konjunktur som aktiemarknad det senaste året. När nu den politiska risken minskar samtidigt som makrodata signalerar att en viss återhämtning redan är på gång, så bör det kunna ge ytterligare tryck i tillväxten. Lägre tullar fungerar som en global skattesänkning och minskar osäkerheten för företagen. Avgörande för aktier och räntor framöver blir att återhämtningen i industrin fortsätter, att arbetsmarknaderna förblir starka och att konsumenterna håller optimismen uppe. Vi bedömer att så kommer att ske, med stöd av lägre politisk risk och fortsatt expansiv penningpolitik. Vi behåller därför en liten övervikt i aktier med fokus på USA som förblir den region vi föredrar i väntan på ett underskrivet handelsavtal och fler tecken på en stabilisering.
Riksbanken väntas höja räntan på torsdag
Handelssamtalen förblir förstås i fokus, men det är långt ifrån den enda intressanta punkten på agenda. På torsdag väntas Riksbanken höja räntan till 0 procent trots att svensk ekonomi fortsätter att försvagas. För bostadsmarknad och boräntor väntas effekten bli mindre än själva räntehöjningen på 0,25 procent. Nästa räntehöjning kommer enligt räntebanan inte förrän hösten 2022. På torsdag släpps också Valueguards boprisindex för november.
Redan idag, måndag, släpps preliminära PMI för USA, Euroområdet och Japan. För europeisk del var siffran oförändrad på 50,6, vilket var aningen lägre än väntat. Inköpschefsindex för industrin sjönk, medan tjänstesektorn stärktes.
Vi får också IFO-index i Tyskland (onsdag), ledande indikatorer i USA (torsdag) samt hushållens konfidensindikator i euroområdet (fredag).