Både i USA och globalt har börsen närmat sig, eller till och med passerat, all time high. Defensiva sektorer och teknikbolag har varit drivande för uppgången. Låga räntor har gett stöd åt aktier generellt eftersom en lägre diskonteringsränta motiverar högre aktiekurser, men särskilt har de snabbväxande teknikbolagen gynnats av lågräntemiljön. De fem största bolagen i USA utgör nu en femtedel av marknadsvärdet på S&P 500, och förra veckan passerade Apples marknadsvärde 2 biljoner dollar (tolv nollor). Det är mer än värdet på de hundra största bolagen i brittiska FTSE 100 tillsammans. Historiskt har det ofta varit ett fåtal bolag som utgjort en stor del av värdet på den amerikanska börsen, men aldrig tidigare har bolagen varit så koncentrerade inom en och samma sektor.
Veckan som gick såg likadan ut, med IT och defensivt i topp och cykliska sektorer i botten. Sedan årsskiftet har IT och sällanköp stigit 27 respektive 17 procent medan energi och finans är ner 39 respektive 21 procent. En väsentlig skillnad alltså. Att vi inte har en bred börsuppgång, utan att ett fåtal bolag och sektorer är drivande för uppgången, betyder kort och gott att börsen inte är riktigt så stark som den ser ut. Samtidigt är det också en möjlighet – kommer cykliskt ikapp har börsen mer att ge.
Fortsätter de ekonomiska hjulen att öka takten?
Den senaste tiden har aptiten på defensiva aktier ökat till följd av att återhämtningen tappat fart. PMI i euroområdet föll tillbaka i augusti, fler anmälde sig arbetslösa i USA förra veckan och Feds mötesprotokoll vittnade om fortsatta utmaningar i ekonomin. Att återhämtningen fick en flygande start är inte så konstigt med tanke på att vi gick från total nedstängning till att relativt snabbt öppna upp ekonomin i maj och juni, men härifrån och framåt kan det bli mer utmanande att få igång de ekonomiska hjulen. Återhämtningen kan bli mer ryckig i takt med att finanspolitiska stöd löper ut, arbetslösheten ökar och det uppdämda konsumtionsbehovet hos hushållen minskar.
Att uppgången på börsen drivs av defensiva sektorer medan cykliskt halkat efter visar att marknaden är osäker på hur snabb återhämtningen faktiskt blir. Om makrodata stärks mer än väntat skulle det ge ett lyft åt förväntad vinsttillväxt, riskaptit och cykliska sektorer som bank, energi och industri. Samtidigt skulle det leda till högre räntor och en rädsla för att stimulanserna ska börja skalas tillbaka. Med tanke på att både aktie- och räntemarknaden räknar med extremt låga räntor under en mycket lång tid framöver, så är marknaden väldigt känslig för stigande räntor. Särskilt tekniksektorn kan ta stryk om räntorna plötsligt skulle börja klättra uppåt och för tillfället är det en av de största riskerna för börsen.
Makrotung agenda i veckan
På tisdag släpps siffror över konsumentförtroende i USA som förväntas förbli stabilt på samma nivå som i juli. Risken finns dock att sentimentet tyngs av oro för att stöden till hushållen börjar löpa ut. I Tyskland får vi Ifo-index som väntas komma in något högre än i juli. På torsdag ska Fed-chefen Jerome Powell tala på den virtuella Jackson Hole-konferensen och vi håller utkik efter nya penningpolitiska signaler. Samma dag släpps också en ny siffra över nyanmälda arbetslösa i USA. Andra viktiga frågor blir tonen mellan USA och Kina och eventuella tecken på att Trump avser lämna delhandelsavtalet, framsteg eller bakslag i stimulansförhandlingarna i den amerikanska kongressen samt förstås hur coronapandemin utvecklas.
För svensk del finns också en hel del makrostatistik på agendan. SCB släpper ett antal olika siffror, däribland BNP för andra kvartalet (BNP-indikatorn pekade på ett tapp på över 8 procent) och utvecklingen för detaljhandeln i juli. Vi får också Sparbarometern för andra kvartalet.