Vid COP16 i Colombia samlas världsledare för att diskutera effekterna av minskad biologisk mångfald och hur en pågående negativ trend ska brytas. En viktig fråga som diskuteras är hur redan beslutade planer för att stoppa minskad biologisk mångfald ska finansieras.
World Economic Forum har räknat fram att ca 50 procent av världens samlade bruttonationalprodukt (BNP) är beroende av naturens resurser (ex tillgång till rent vatten) eller dess kringtjänster (ex pollinering av grödor). För att mänskligheten ska fortsätta utveckla sitt välstånd måste det ske i symbios med naturen och med respekt för biologisk mångfald.
Men i många fall brister den symbiosen. WWF presenterar i samband med COP16 en rapport som visar att populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 73% sedan 1970. En viktig orsak är både att människan tar mer land i anspråk (och till exempel avverkar tropisk skog för att anlägga jordbruksmark), samtidigt som klimatförändringar förändrar förutsättningarna för vilda djur.
700 miljarder dollar per år
Det saknas 700 miljarder dollar årligen fram till 2030. Iallfall om världen ska nå de globala målen för biologisk mångfald i Global Diversity Framework (GBF). 196 länder antog målen vid det tidigare Kunming-Montreal-mötet 2022.
Sverige var ett av de länder som skrev under, men hittills har varken Sverige eller något av de nordiska länderna tagit fram en ”National Biodiversity Strategy and Action Plan” (NBSAP). Avsaknaden av en nationell strategi och nationella mål gör det svårt att för företag att i sin tur sätta tydliga mål för sitt arbete kring biologisk mångfald. En annan svårighet är komplexiteten i frågan. Företagen saknar tillförlitliga och jämförbar data för att sätta mätbara mål.
Danske Bank har intervjuat nära 300 företag kring deras mål kopplat till biologisk mångfald.