Kommer börsuppgången stanna av?
Rapportperioden är i full gång vilket kan ge stöd åt börsen, men när allt lugnat ner sig om några veckor saknas det uppenbara händelser som kan driva börsen vidare i februari. Därför blir jag inte förvånad om vi får se lite stiltje den kommande månaden. När rapportperioden är över är det bara makrostatistiken som driver marknaderna, och om den inte börjar luta åt det negativa hållet kommer investerarna tolka det som ett kvitto på att uppgången kan fortsätta.
Om vi däremot får se några negativa överraskningar kan det leda till att man anser sig ha en ursäkt för att ta hem lite vinster efter den positiva inledningen på året, men det kommer inte påverka den övergripande positiva trenden som vi befinner oss i just nu. Därför behåller vi vår övervikt i aktier och vår undervikt i obligationer.
Kommer tekniksektorn att fortsätta uppåt?
Även om IT-sektorn har levererat en väsentligt högre avkastning än marknaden som helhet det senaste året och förväntningarna på sektorn är höga, så förväntar vi oss att teknikaktierna fortsätter att stärkas. De stora teknikbolagens affärsmodeller är mycket solida, och när konjunkturen är så stark som den är just nu så är många teknikföretag helt rätt positionerade för att gynnas av konsumenternas villighet att öka sina utgifter på den sortens tjänster.
Samtidigt innebär uppgången också att företagen generellt sett har ökat sina investeringar i ny teknik, vilket naturligtvis också gynnar IT-sektorn. Det är mycket fokus på de stora amerikanska teknikbolagen, men det är även värt att blicka österut där vi ser de asiatiska konsumenterna som konsumerar en massa ny teknik.
Vad innebär de stigande räntorna?
Statsräntorna har stigit en del under 2018, något som till stor del drivits av ökade spekulationer om att ECB inom kort kommer att strama åt sin penningpolitik. Det spekuleras om när ECB kommer att meddela en avveckling av sitt stora obligationsköpsprogram, som de senaste åren har bidragit till att pressa räntorna i botten.
ECB har köpt obligationer för att stimulera ekonomin, men om den ekonomiska statistiken fortsätter att vara stark i Europa så kommer det i sin tur öka spekulationerna om att ECB snart ska avveckla sitt uppköpsprogram. Detta kan i så fall göra att räntorna stiger ytterligare fram till nästa ECB-möte den 9 mars. Efter ECB-chefen Mario Draghis tal vid toppmötet i Davos, såg vi att investerarna är redo att ta hem sina vinster till Europa om ECB annonserar en åtstramning av penningpolitiken.
Det största hotet mot börsen är därför paradoxalt nog starkare statistik, om den drar med sig räntorna upp. Just nu ser vi däremot inte stigande räntor som något större problem eftersom det mestadels handlar om att anpassa sig till den ekonomiska verkligheten. Om räntorna däremot stiger kraftigt och snabbt kan detta påverka finansmarknaden negativt.
Vad är det som händer med dollarn?
I januari har vi sett stora svängningar i valutakurserna och en avsevärd försvagning av dollarn. Detta sänker konkurrenskraften för europeiska bolag och urholkar avkastningen från amerikanska aktier omräknat i kronor.
Just nu ser det däremot inte ut som att pressen på dollarn kommer att avta. Så länge det spekuleras vilt om huruvida ECB ska strama åt penningpolitiken så tror vi att euron kommer att stärkas.
För övrigt finns det flera faktorer som talar för en starkare dollar, som att amerikanska centralbanken, Fed, redan har börjat strama åt penningpolitiken och att räntorna är högre i USA än i Europa, och att investerarna får en högre ränta genom att placera i dollar än i euro. Valutor är ju relativa och just nu är det bara den relativt starkare europeiska statistiken och ett större än väntat skifte i de penningpolitiska prognoserna för Europa som driver valutakurserna. Vi förväntar oss däremot att valutakurserna kommer att stabiliseras fram till ECB:s räntemöte den 9 mars, jämfört med vad vi såg i januari.
Börjar det italienska valet påverka marknaderna?
Den 4 mars går italienarna till valurnorna, och i takt med att vi närmar oss valet kan vi förvänta oss en reaktion på de europeiska räntorna, framför allt de italienska. Investerare avskyr osäkerhet vilket kan leda till högre riskpremier för de italienska räntorna – det vill säga stigande italienska räntor.
Jämfört med tidigare finns det inte längre en utbredd fruktan för att det italienska valet ska få allvarliga konsekvenser för EU, och i värsta fall leda till att Italien lämnar euron eller EU. Det EU-skeptiska partiet Femstjärnerörelsen går förvisso framåt, men det senaste halvåret har partiet dämpat sin EU-kritiska retorik. Partiets kandidat till premiärministerposten, Luigi Di Maio, har bland annat lugnat investerarna genom att slå fast att Femstjärnerörelsen vill stanna i EU.
Samtidigt är konjunkturen i Europa stabil, och så länge det inte finns några tecken som tyder på att det ska ändras, så brukar investerarna normalt sett inte låta sig skrämmas av ett parlamentsval.