Donald Trumps handelskrig mot Kina beror inte på att han hyser agg mot kineserna. Handelskriget är istället ett symptom på att Kina har utvecklats till en skrämmande stark motpart som hotar USA:s mångåriga dominans i världsekonomin.
Även om handelskriget skakar om marknaderna kortsiktigt, så kan höjda amerikanska tullar inte bromsa den skenande utvecklingen i Kina och övriga Asien på längre sikt.
Många asiatiska ekonomier växer i rasande takt och visar starka tillväxtsiffror år efter år, och det finns så många konsumenter i Asien att det knappt går att greppa. Bara de fem länderna Kina, Indien, Indonesien, Filippinerna och Vietnam har sammanlagt omkring 3,2 miljarder invånare – en siffra som motsvarar 320 gånger fler människor än i Sverige. Och varje år tar cirka 125 miljoner asiater klivet från fattigdom in i en köpstark medelklass.
Detta är en bidragande orsak till att vi just nu ser Asien som en attraktiv marknad för alla som investerar i tillväxtmarknadsaktier. Asien är till och med mer attraktivt än exempelvis Ryssland och de latinamerikanska ekonomierna med Brasilien i spetsen.
Stark motor växlar ner
Kina är den obestridda ekonomiska tungviktaren i regionen. Även om Kina och Indien har ungefär lika många invånare så är Kinas BNP fem gånger större. Om vi tittar på den samlade ekonomiska styrkan ter sig resten av de asiatiska länderna som lilleputtar jämfört med Kina. Kina är motorn som driver hela regionen. Den kinesiska ekonomin är världens näst största och en av de snabbast växande.
Den ekonomiska modell som har drivit tillväxten i Kina på senare år håller dock på att förvandlas i grunden, men till det bättre, även om det kan drabba tillväxten något på kort sikt.
Ekonomin håller på att ställa om från industri och bygg till tjänster, teknologi och konsumtion, och från en import- och investeringsdriven tillväxt till en tillväxt som drivs av inhemsk efterfrågan. Statliga initiativ och nya investeringar i teknik och innovation gör att den här omställningen går snabbt. Medan den gamla ekonomin tyngs av stora skulder är den nya mer produktiv och har högre lönsamhet. Man kan säga att det sker en övergång från kvantitet till kvalitet.
Tekniken utgör grunden i Kinas omvandling. Befolkningen rustas för en digital framtid och ett av myndigheternas verktyg är attraktiva villkor för lokala teknikbolag som inordnar sig efter de kinesiska spelreglerna. IT-sektorn växer extremt snabbt i regionen, och med kinesiska jättar som Alibaba och Tencent i spetsen utgör IT-sektorn idag 32 procent av den asiatiska aktiemarknaden, jämfört med 19 procent i ett globalt perspektiv.
Konsumtionsboom skapar nya vinnare
Det som sker i Asien är i hög grad resultatet av en veritabel konsumtionsboom som förmodligen bara kommer att växa sig ännu starkare framöver. I takt med att befolkningens köpkraft ökar så skiftar konsumtionen från basvaror till nöjen. Konsumenterna blir mer villiga att betala för kvalitetsprodukter och lägger mer pengar på skönhet och välbefinnande.
Nöjen och fritid är en av de sektorer i Kina där vi ser allra störst tillväxtpotential, för idag lägger kineserna mycket mindre pengar på underhållning, kultur, spel och resor än konsumenter i många andra länder. Läkemedel och sjukförsäkringar är ett annat område med stor potential, bland annat till följd av att andelen äldre ökar. Sällanköpsvaror och hälsa är två snabbväxande sektorer i det nya Kina, medan det gamla Kina främst består av försörjningstjänster, råvaror, industri och energi.
Även konsumtionsbommen drivs av teknik. Kina har drygt 730 miljoner nätanvändare – fler än USA och Europa tillsammans – och 95 procent av dem använder mobila enheter. Den växande urbana medelklassen i Asien är redan redo att shoppa, konsumera och njuta av livet via digitala kanaler, och aptiten på nya, innovativa tekniklösningar tycks närmast omättlig.