Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Handelssamtalen tar snabba kliv i rätt riktning

En uppgörelse ger stöd åt både tillväxt och aktier

Att global handel möter så lite friktion som möjligt är helt avgörande för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Såväl komplicerade tekniska produkter som mobiltelefoner som ”enkla” plastmaterial är beroende av omfattande globala produktionskedjor, vilket PM Nilsson På Dagens Industri skrivit en artikel om. Donald Trumps tullkrig har därför varit det största hotet mot konjunkturen, och legat som en våt filt över både tillväxt, aktier och riskaptit i snart ett års tid.

Några av de områden som Kina och USA har gjort framsteg inom är enligt Donald Trump ”immaterialrätt, jordbruk, tjänster, valuta, med mycket mera”. Förutsatt att slutskedet av förhandlingarna förlöper väl, ser ett möte mellan Trump och Xi ut att kunna äga rum i närtid. Fortfarande finns dock områden som är mer komplicerade än andra att komma överens om, framför allt när det gäller påtvingad tekniköverföring och patentintrång.

Amerikansk ekonomi har inte varit helt immun mot handelskriget, men framför allt har det tyngt andra regioner än USA. Den ekonomiska aktiviteten i Kina har tacklat av, samtidigt som svag makrostatistik och Brexit pressat Europa. Ett färdigt handelsavtal i kombination med att synliga resultat av alla de stimulanser som framför allt Kina har satt in för att stötta ekonomin, kan vara precis vad som behövs för att tillväxt och optimism ska öka igen senare i vår.

Inget nytt Brexit-avtal att rösta om på tisdag

Tisdagens planerade Brexit-omröstning har även den skjutits fram då Theresa May inte har kunnat komma överens med EU om ett nytt avtal. Istället ber hon för tredje gången om ytterligare två veckor för fortsatta förhandlingar. Sannolikt har hon två anledningar att göra detta. 1) Hon vill att det ska vara ont om tid för nya förhandlingar när omröstningen väl sker för att öka trycket på politikerna att rösta ja, och 2) genom att utlova en ny omröstning hoppas hon undvika att ”Cooper-tillägget”, som tvingar henne att gå tillbaka till EU och be om mer tid, röstas igenom. En omröstning om det sker sannolikt nu på onsdag, och det är ungefär 50/50 att det i så fall bifalls.

På agendan: Inköpschefsindex kan ge störst börspåverkan

På fredag får vi preliminära inflationssiffror för euroområdet som blir viktiga inför ECBs räntebesked i mars. Vi förväntar oss att inflationen ökar något, vilket skulle kunna få räntorna att stiga från nuvarande väldigt nedpressade nivåer. En tysk 10-årsränta är idag under 0,1 procent, vilket kan jämföras med drygt 0,7 procent för ett år sedan, innan handelskriget bröt ut och tyngde tillväxt och sentiment.

I USA kommer statistik över kärninflationen, som vi väntar oss fortsätter ligga strax under Feds mål på 2 procent. Vi får också siffror över bostadsbyggande och husprisindex, samtliga på tisdag. På fredag släpps ISM-index för tillverkningsindustrin, som förväntas ligga stabilt. Även i Europa väntar definitiva PMI (inköpschefsindex) på fredag för både Frankrike, Tyskland och Euroområdet. För aktiemarknaden blir det en av veckans viktigare hållpunkter, särskilt om statistiken innehåller överraskningar åt något håll. Slutligen släpps också PMI i Kina, där det förhoppningsvis syns tecken på att avmattningen håller på att bottna ur.

För svensk del får vi BNP-statistik för fjärde kvartalet på torsdag och industri-PMI på fredag.