Svensk BNP-tillväxt under första kvartalet i år var marginellt starkare än vår prognos, den landade på 3,3 procent i kalenderkorrigerade termer jämfört med motsvarande kvartal 2017. I jämförelse med fjärde kvartalet 2017 steg BNP med 0,7 procent säsongsrensat. Det ser onekligen rätt imponerade ut men det finns en del sprickor i fasaden när man skrapar på den.
Bruttoinvesteringarna, som steg med 2,8 procent på kvartalsbasis, bidrog till en stor del av uppgången. Byggnader (där bostäder ingår) och anläggningar steg med 3,6 procent vilket bidrog med 1,6 procentenheter. Det betyder i klartext att byggandet stod för mer än hälften av uppgången i bruttoinvesteringarna eller för den delen drygt hälften av BNP-tillväxten. Det som stör bilden när man gräver i detaljerna är att även om både det totala byggandet (+3,2 procent) och det samlade bostadsbyggandet (+2,7 procent) steg, så minskade nyproduktionen av bostäder med 4,9 procent, dvs mycket nära vår bedömning. Det betyder med andra ord att det finns klara tecken även i BNP-siffrorna på att nyproduktionen av bostäder drar ner tillväxten, det är bara det att övrigt byggande ökar mer. Till exempel skriver SCB att offentliga myndigheters investeringar ökade med 5,7 procent (primärt landsting och kommuner upp drygt 8 procent) där det främst var bygg och anläggningar som bidrog till uppgången. Om nyproduktionen av bostäder börjat falla är det troligt att även de offentliga investeringarna dämpas framöver.
I vår senaste konjunkturrapport Nordic Outlook uttrycker vi en viss oro för att hushållens konsumtion kommer att påverkas negativt av fallande bostadspriser eftersom bostäder utgör ungefär hälften av hushållens förmögenhet. Risken är att man känner sig fattigare och drar ner på sin konsumtion. SCB:s siffror visar att konsumtionen steg med 0,9 procent jämfört med fjärde kvartalet. Men det är värt att nämna att 2/3 kom från boende- och transportkomponenterna. När det gäller den förstnämnda är min tolkning att det är den kalla vintern som ”förstärker” tillväxten, hushållen använde helt enkelt mer elektrisk ström. Det skulle därmed innebära att den ”riktiga” konsumtionen antagligen är svagare än vad det ser ut. Ett tecken på det är att konsumtionen av både kläder och restaurangbesök faktiskt backade för första gången på länge, svenskarna unnade sig något mindre av detta. Blickar vi framåt så kvarstår riskerna för en svagare konsumtionsutveckling.
Om ovanstående siffror överraskade positivt var det tvärtom med utrikeshandeln som i stället drog ner tillväxten med 0.5 procentenheter, detta trots den svaga kronan. Varuexporten steg bara svagt, vilket som sagt förvånar, men kanske är det en indikation om svagare global konjunktur och vikande exportmarknader, som till exempel inköpchefsindex i Euro-området signalerat sedan slutet av förra året. Däremot steg importen av varor kraftigt, bland annat importen av investeringsvaror som steg med 3,2 procent och det är troligt att även det kan kopplas till de starka bruttoinvesteringarna.
Riksbankens prognos var en BNP-tillväxt på 3,5 procent i årstakt. Avvikelsen är knappast tillräcklig för att rucka på deras syn om tillväxtutsikterna just nu. Vi bedömer dock att tillväxten kommer att dämpas rejält under loppet av året då bostadsbyggandet fortsätter ner. Det borde vara en dämpare för Riksbankens tankar om att höja räntan i höst. Men eftersom kronan är svagare och inflationen därmed högre så är vi mer osäkra nu om Riksbanken den här gången verkligen är beredd att ”se igenom” den temporära effekt som den svagare kronan utgör.
Jag kommenterar även den senaste BNP-siffran i Ekonomiekot (4.34 in i sändning).