Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Kan Donald Trumps handelskrig bidra till en bättre värld?

Upptrappat handelskrig, men starkare marknadssentiment
Det finns en mängd politiska orosmoln på agendan, men marknaden fokuserar just nu hellre på det som är bra än det som är dåligt. De nya amerikanska tullarna till exempel, var bara 10% på varor värda 200 miljarder USD, vilket var lägre än förväntade 25%. Kina svarade med att införa tullar på 5-10 procent på varor värda 60 miljarder dollar, vilket också var en mildare respons än befarat. Trots att handelskriget alltså eskalerade förra veckan, var det inte så illa som befarat och riskaptiten på marknaden steg.

Handelskrig må vara dåligt, men vår bild är att världsekonomin faktiskt kan komma ut på andra sidan i bättre form än tidigare. När en överenskommelse så småningom nås och tullarna plockas bort eller till och med sänks till lägre nivåer än före handelskriget, så kan Kina också ha öppnat upp mer för utländska investeringar och global handel. Vägen dit är dock lång, och det dröjer sannolikt en bra bit in i 2019 innan vi får en slutlig lösning och handelsöverenskommelse på plats. Under tiden väntar vi oss fortsatt turbulens till och från på de finansiella marknaderna.

Den stora stimulansfesten går mot sitt slut
Det är inte bara i USA centralbanken höjer räntan. I Skandinavien gick penningpolitiken in i en ny fas när Norges Bank förra veckan höjde räntan för första gången på mer än sju år. I Sverige väntar vi oss att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i december eller februari. Samtidigt ser ECB ut att avsluta programmet för obligationsköp vid årsskiftet. Till och med Bank of Japan meddelade i veckan att man minskar köpen av obligationer med löptider över 25 år från 60 till 50 miljarder yen. Sammantaget ser det därmed ut som om den långa perioden med extrema penningpolitiska stimulanser sakta går mot sitt slut inte bara i USA, utan globalt. Det betyder att den trend vi ser med stigande räntor också kommer att fortsätta på global nivå. Stigande räntor kommer att tynga avkastningen på obligationer, men så länge processen är långsam och förutsägbar, kommer den inte att sätta stopp för uppgången på aktiemarknaden. Vi förväntar oss en avkastning på 8-10 procent på globala aktier på ett års sikt.

Marknadspåverkande händelser på veckans agenda
I USA väntar vi oss att Fed höjer räntan till 2,00-2,25% på onsdag kl. 20.00 lokal tid. På fredag kommer amerikanska inflationssiffror, och där väntar vi oss en ökning med 0,1% jämfört med föregående månad, vilket innebär en ökningstakt på 2,0% på årsbasis. I euroområdet väntar vi oss att inflationen (HICP) bromsar in till 2.01% på årsbasis till följd av ett minskat inflationstryck från mat- och energipriser. I Italien blir det intressant att se om de prognoser som lämnas för tillväxt, skulder och budgetunderskott håller sig inom EUs regler. Svaret får vi på torsdag.

På Kinas agenda kommer Caixin PMI för tillverkningsindustrin på fredag. PMI har hittills stått emot börsturbulens och fallande råvarupriser förvånansvärt väl. Vi förväntar oss en nedgång till 50,3 från 50,6 i augusti. Om PMI överraskar på nedsidan skulle vi inte bli förvånande om det i slutändan är positivt för sentimentet eftersom det ökar chansen att Kina lanserar större stimulanser för att dämpa effekterna av handelskriget.

Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank