Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Kan tecken på tillväxt agera nytt bränsle åt börsen?

Kämpigt i industrin, bättre i servicesektorn
Den kraftiga börsuppgången sedan årsskiftet har i princip skett utan stöd från makrodata. Ekonomisk statistik har överraskat på nedsidan och vinstestimaten för globala aktier har halverats sedan i oktober. Att handelssamtalen mellan USA och Kina har utvecklats väl är givetvis en viktig bidragande orsak till uppgången, som stärkt sentimentet och fått förhoppningarna att gro om att tillväxten ska stabiliseras.

Vid det här laget har troligtvis just förhoppningar gjort vad de kan för aktiekurserna, och för att börsen ska fortsätta uppåt behövs mer konkreta tecken på att ekonomin är på väg åt rätt håll. Och förra veckan fick vi se tidiga tecken på just det, då tjänste-PMI i både Europa och USA kom in oväntat starkt. I USA steg komponenten nya order inom tjänstesektorn till den högsta nivån sedan 2005. Då tjänster utgör cirka 80 procent av amerikansk BNP är det ett lovande tecken. För europeisk del ser den tyska bilindustrin ut att vara på väg åt rätt håll baserat på både starkare produktionssiffror och ökad orderingång. Sist men inte minst syns också tidiga tecken på att den kinesiska ekonomin håller på att stabiliseras då orderingången i tillverkningsindustrin steg förra månaden. Vi förväntar oss ytterligare stabilisering under våren och sommaren till följd av de stimulanser regeringen satt in.

Som bekant är inte allt guld och gröna skogar. Svagheten i industrin fortsätter, särskilt i länder med omfattande utrikeshandel som Tyskland, Taiwan och Korea. Även om vårt huvudscenario är en gradvis förbättring till följd av ett påskrivet handelsavtal och en stabilisering i Kina, så finns en risk att svagheten i industrin spiller över på arbetsmarknaden. I veckan reviderade också OECD ner sitt estimat för global BNP-tillväxt i år till 3,3 procent, och den kinesiska regeringen skruvade ner tillväxtmålet för de kommande två åren till 6-6,5 procent.

ECB vred på kranen igen
ECB-mötet blev förra veckans höjdpunkt, eller möjligen lågvattenmärke. Prognosen för europeisk tillväxt och inflation sänktes och den första räntehöjningen sköts fram till nästa år. Nya billiga lån utlovandes till bankerna i euroområdet för att stötta utlåning och tillväxt. Den mjuka tonen fick euron att tappa i värde, räntorna att sjunka och skapade nervositet på aktiemarknaden. Vår bild är dock att det förnyade stödet till bankerna minskar osäkerheten, och i kombination med låga räntor ger det fortsatt stöd åt den europeiska ekonomin och aktiemarknaden.

På agendan: mer klarhet kring Brexit
Den här veckan hålls hela tre omröstningar i Storbritannien. På tisdag tar man återigen ställning till Theresa Mays Brexit-avtal. Det röstas sannolikt ner, och kommer därför att följas av en omröstning på onsdag om huruvida man vill ha en hård Brexit eller inte. Då det alternativet också saknar stöd, röstar man slutligen på torsdag om att aktivera artikel 50 och därmed skjuta fram utträdet. Vi bedömer att det sistnämnda är det mest troliga scenariot. På statistikfronten får vi produktionssiffror i USA, Euroområdet och Tyskland under veckan. Då hushållskonsumtion utgör nästan 70 % av amerikansk BNP blir också måndagseftermiddagens detaljhandelssiffror viktiga.
Små gröna skott i ekonomin, lägre risk för en hård Brexit, möjligheten att USA och Kina snart är överens om ett handelsavtal, samt rimligt värderade börser gör att vi anser att en liten övervikt i aktier är fortsatt motiverad.