Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Marknaden räknar med att Fed kommer till undsättning

Vi ser fram emot ännu en kortvecka med fullspäckad agenda. Handelskriget rasar för fullt efter fredagens besked att USA inför tullar mot Mexiko, och med start redan idag, måndag, kommer en strid ström av makrostatistik.

Kommer Fed och ECB att följa den väg marknaden stakat ut?
Mycket av den uppgång vi fått på börsen i år kan vi tacka centralbankerna för. Att inte raset blev ännu värre i maj, beror också på att marknaden förväntar sig att Fed genom räntesänkningar återigen kommer att rädda både ekonomin och börsen. Prissättningen på räntemarknaden pekar på att den amerikanska centralbanken inte bara kommer att sänka räntan en gång, utan två gånger innan året är slut. Nu är frågan hur lång tid det tar innan Fed går marknaden till mötes.

Även för den europeiska centralbanken, ECB, prisar marknaden nu in en liten räntesänkning det närmaste året. I det fallet hoppas marknaden sannolikt på lite för mycket. Även om både tillväxt och inflation är låg i Europa, så är de ganska stabila och det finns ingen anledning för ECB att agera. Däremot kommer den första räntehöjningen att dröja mycket länge, troligtvis 2-3 år. Även om någon räntesänkning inte är att vänta när ECB lämnar räntebesked på torsdag, så är det troligt att man annonserar en ny runda av TLTROs, d v s lån till banker och kreditinstitut med fördelaktiga villkor, vilket skulle hjälpa den hårt pressade europeiska banksektorn.

Höjer Riksbanken stärks den åtgångna kronan
För svensk del har det blivit allt svårare att tro på att Riksbanken kommer att höja räntan till noll vid årsskiftet, som man flaggade för så sent som i slutet av april. Skulle Riksbanken göra verklighet av räntehöjningen så skulle det innebära en markant skillnad gentemot omvärlden, och det lyfta värdet på den hårt åtgångna kronan. Med tanke på att till och med gruvbolag som Boliden, som tillhör de största vinnarna på en svag krona, börjat flagga för att den urholkar konkurrenskraften så kanske det ändå inte skulle vara så dumt.

Fredagens arbetsmarknadsstatistik i USA blir veckans huvudnummer
Redan under måndagen kommer slutliga inköpschefsindex (PMI) för tillverkningssektorn i Europa och USA. Sannolikt bekräftas de preliminära siffrorna, som dessvärre var en besvikelse. Mer intressant än själva indexet är dock komponenterna nya order och exportorder som är centrala när det gäller att bedöma aktiviteten i ekonomin framöver.

På tisdag släpps siffror över inflationen i euroområdet, samt industriorder i USA. På onsdag är det dags för PMI för servicesektorn i Europa och USA. Här är den mest intressanta komponenten hur företagen ser på sysselsättningen framöver. Om svagheten i ekonomin ser ut att spilla över på arbetsmarknaden är det inget bra tecken. På torsdag är Stockholmsbörsen stängd till följd av nationaldagen, men övriga marknader är öppna och vi ser fram emot ett räntebesked från ECB kl. 13.45.

På fredag är det dags för veckans huvudnummer, nämligen arbetsmarknadsstatistiken i USA. Historiskt har varje amerikansk lågkonjunktur föregåtts av stigande arbetslöshet. Mest börspositivt är det om arbetslösheten förblir låg och löneökningarna modesta, eftersom det ger Fed större manöverutrymme att öka stimulanserna om det behövs.

Vi ser alltså fram emot en fullspäckad agenda som lägger en del av pusslet när det gäller tillväxten och tillståndet i ekonomin. Om ledtrådarna pekar i riktning mot avtagande tillväxt till följd av det upptrappade handelskriget, så är det negativt för börsen och kommer sannolikt att leda till fortsatt stora kursrörelser. Sommaren är dessutom en säsongsmässigt svag period på marknaden. Vi väljer därför att fokusera på kvalitetsbolag med stabila utdelningar. När det gäller räntebärande väljer vi, förutom en bas av statsobligationer, att fokusera på europeiska företagsobligationer med så hög kreditkvalitet som möjligt för att öka den potentiella avkastningen något.