Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Minusräntan borde avskräcka från kontosparande – men det gör den inte

En färsk undersökning gjord av Sifo Kantar på uppdrag av SBAB visar att var tionde hushåll har 1 miljon kronor eller mer sparat på bankkonto. Var femte hushåll har över 500 000 kronor, och nästan 60 % av hushållen har mer än 100 000 kronor sparat på bankkonto.

Hushållen har själva fått uppge hur mycket de har sparat vilket ger utrymme för viss felmarginal. Det är inte otänkbart att vissa avrundar uppåt. Men även om man utgår från att hushållen kan ha överskattat sina tillgångar något så är det en förvånansvärt hög summa.

Att var tionde hushåll sitter med en miljon eller mer på bankkonto är anmärkningsvärt på två sätt. Dels innebär det att många hushåll sitter med stora buffertar och därmed bör vara rätt väl rustade för oförutsedda händelser. Det är positivt.

Minusräntan avskräcker inte
Men dessutom är det förvånande att så många människor väljer att ha så mycket pengar stående på ett sparkonto med låg eller ingen ränta. Målet med Riksbankens minusränta är att uppmuntra till konsumtion och investeringar som i sin tur ska öka tillväxt och inflation. Minusräntan borde, åtminstone i teorin, avskräcka från sparande och uppmuntra till spenderande. Det ser inte riktigt ut att fungera.

En följd av att många väljer sparkontot för sparandet är att pengarna minskar i värde. För även om inflationen är låg så har den i genomsnitt varit 1,5 procent de senaste fem åren. Ett sparkonto ger i bästa fall strax under 1 procent i ränta, men i verkligheten har de flesta fortfarande pengarna stående på ett konto hos någon av storbankerna. Där är räntan noll. Det innebär att för varje år pengarna står på kontot, så minskar de i värde.

Den långsiktiga konsekvensen av fel sparande
Ett buffertsparande ska förstås stå på sparkonto, minusräntan till trots. Men för ett långsiktigt sparande är det förödande för avkastningen att välja kontot. Den som sparar 300 kronor i månaden i 18 år, har ett nettosparande på totalt 64 800 kronor.

• Om pengarna placeras i aktiefonder som i genomsnitt ökat med 10 procent i värde per år har kapitalet före skatter och avgifter vuxit till 172 900 kronor efter 18 år.

• Hade samma pengar istället placerats på ett sparkonto med 1 procent i ränta per år, så hade värdet endast ökat till 70 600 kronor före skatt. Skillnaden mellan sparkontot och aktiefonden blir över 100 000 kronor. Då har vi ändå bortsett från det faktum att de flesta sparkonton har en ränta på noll procent.

Trots minusräntan är det inte helt ovanligt att även långsiktigt sparande placeras på sparkontot. En undersökning Ipsos gjorde tidigare i år visar att var femte förälder som sparar åt barnen, väljer sparkonto. Den kan du läsa om här