Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Ökad risk för handelskrig när Trump höjer insatsen

Handelskonflikten mellan USA och Kina eskalerade i fredags när president Donald Trump meddelande att USA kommer att införa 25-procentiga tullar på kinesiska varor till ett värde av 50 miljarder dollar i början av juli. Kina svarade omedelbart att man kommer att slå tillbaka med samma mynt, och annonserade tullar på amerikanska varor av motsvarande värde. Samtidigt drog Kina tillbaka det löfte man gav i maj om att öka importen av amerikanska varor. Redan på måndagen förvärrades situationen när Donald Trump höjde insatserna genom att hota med tullar på fler kinesiska varor till ett värde av ytterligare 200 miljarder USD. Kinas snabba svar var att de kommer att slå tillbaka med motsvarande styrka.

I takt med att tonläget trappats upp har vi tyvärr rört oss längre bort från en möjlig överenskommelse, och närmare ett handelskrig. Hur situationen utvecklas den närmaste tiden beror på hur de båda parterna väljer att agera. Även om situationen definitivt har blivit allvarligare de senaste dygnen, ser vi en lika stor sannolikhet för att den förbättras som att den förvärras. I politik kan allt hända, och den sortens oförutsägbarhet är precis det som skapar oro på de finansiella marknaderna.

Vad blir effekterna av ett handelskrig?
Spänningarna mellan världens två största ekonomier USA och Kina har gjort marknaden nervös för effekterna på världsekonomin, och världens börser har reagerat starkt på nyheten.

Eftersom vi inte vet var konflikten kommer att sluta är det också svårt att sätta en siffra på effekten på börsen. Vi förväntar oss dock att påverkan på den globala tillväxten blir relativt liten eftersom tullarna är en droppe i havet i förhållande till global BNP. Med det sagt finns det dock indirekta effekter som kan få stor inverkan på utvecklingen på aktiemarknaden. Dit hör exempelvis förändringar i marknadssentiment, ökad osäkerhet som kan få företag att skjuta upp investeringar och konsumenter att sluta konsumera, samt inverkan på globala produktionskedjor som är svåra att förutse eftersom en produkt som lämnar Kina för att säljas i USA sannolikt består av delar som producerats av olika förtag i olika länder. Att sätta en siffra på hur aktiemarknaden värderar detta är i princip omöjligt.

Risk för chicken race om varken USA eller Kina backar
Politik är svårt att förutsäga, men givet den nuvarande situationen är det svårt att se att varken USA eller Kina kommer ta ett steg tillbaka. Det senaste uttalandet från Kina tyder på att man kommer att bemöta varje hot från Trump med motsvarande åtgärd, oavsett vilka medel han tar till. En begränsning för Kina är dock att man ”bara” importerar varor till ett värde av 130 miljarder dollar per år från USA (jämfört med USAs import från Kina som uppgår till 500 miljarder dollar) och därför behöver Kina ta till andra metoder för att bemöta handelstullarna. Ett sätt är att få kinesiska konsumenter att bojkotta amerikanska varor, ett annat att begränsa amerikanska investeringar i Kina eftersom det finns betydligt fler amerikanska bolag i Kina än tvärtom.

Kina vet att ett fullskaligt handelskrig kostar pengar och har tydligt signalerat att det inte är något man önskar, men man vill också sända en tydlig signal att Kina inte tänker låta sig hunsas av USA. Samtidigt har Kina ett antal verktyg i skrivbordslådan som kan minska effekten av tullarna. Man kan exempelvis lätta på penningpolitiken eller använda finanspolitik för att kompensera de sektorer som drabbas hårdast. Från kinesiskt håll anser man också att ett handelskrig blir minst lika kännbart för USA, särskilt på lång sikt, eftersom amerikanska bolag kommer att missgynnas i världens snabbast växande ekonomi.

På andra sidan av slagfältet står Donald Trump som tycks beredd att löpa linan ut, kosta vad det kosta vill. Det beror bland annat på att han fått svidande kritik från både demokrater och republikaner för den första deal han slöt med Kina i maj. Dessutom närmar sig mid-term elections och ur ett politiskt perspektiv är det förmodligen fördelaktigt för honom att fortsätta sätta hårt mot hårt i konflikten med Kina. Slutligen handlar handelstullarna inte bara om USAs stora handelsunderskott. De handlar lika mycket om den rivalitet som finns mellan USA och Kina när det gäller att vara världsledande, och den konflikten riskerar också att trappas upp i takt med att Kina växer och under de kommande decennierna går om USA som världens största ekonomi.

Vad betyder detta för investeringar i aktier?
Även om allt kan hända i politikens värld, så är det inte politik som sätter punkt för en konjunkturcykel. Det är också viktigt att hålla i minnet att inga tullar faktiskt är införda ännu. Därför bör man inte låta sig ryckas med i rädslan på marknaden, och det gör inte vi heller. Vi ser visserligen en risk att situationen förvärras i närtid vilket skulle leda till ökad volatilitet, men vi ser i dagsläget inte att det hotar den solida tillväxten i världsekonomin och uppgången på aktiemarknaden på lite längre sikt.

Även om effekterna är osäkra och svåra att sätta siffror på och risken därmed inte ska underskattas, så rekommenderar vi att man utgår från vilken investeringshorisont man har och fokuserar på den solida styrkan i den underliggande ekonomin och i företagen. Vi står därför fast vid vår strategi och behåller övervikt i aktier trots den ökade osäkerheten.