Drivkrafterna bakom uppgången
Den senaste tiden har både amerikanska S&P 500 och Stockholmsbörsen nått nya rekordnivåer. Detta trots pågående handelskrig, negativ vinsttillväxt i tredje kvartalet och allmänt svag makrostatistik. Drivkrafterna är att handelskonflikten utvecklats i rätt riktning, att rapporterna trots allt inte varit så illa som befarat samt att det finns tecken på att konjunkturinbromsningen är på väg att stabiliseras. I fredags släpptes den amerikanska arbetsmarknadsrapporten som visade att det skapades 128 000 nya jobb i USA i oktober, vilket var betydligt bättre än väntat. Även ISM-index steg något, även om det fortfarande befinner sig på en nivå som signalerar att tillväxten är på väg att sakta in.
Som väntat sänkte den amerikanska centralbanken, Fed, räntan en tredje gång förra veckan. Samtidigt indikerade Jerome Powell att inbromsningen behöver bli betydligt värre för att räntan ska sänkas ännu mer. Därmed har Fed åter tryckt på ”paus” i väntan på mer information om hur konjunkturen utvecklas. För att man återigen ska höja räntan behöver inflationsförväntningarna stiga väsentligt. Det minskar risken för ett 2018-scenario, där Fed fortsatte höja räntan trots allt svagare makrosignaler. Beskedet togs emot positivt av marknaden.
Vi behåller en liten övervikt i aktier jämfört med obligationer mot bakgrund av det något ljusare politiska och ekonomiska läget, men för att öka risken i portföljen ytterligare behövs fler tecken på att vi verkligen är på väg mot en vändning. Den aktieregion vi föredrar är USA, som väntas fortsätta stå emot handelsoro och svagare tillväxt bäst. Amerikanska konsumenter mår bra och förblir den främsta drivkraften i ekonomin.
När det gäller Brexit är nyhetsflödet för tillfället mindre intensivt i och med att EU har beviljat en ny förlängning och att ett nyval väntar den 12 december. Valresultatet kan bli helt avgörande för hur Brexit-sagan så småningom slutar. Om Boris Johson får en egen majoritet, kan han driva igenom sitt Brexit-avtal utan något större motstånd. Om oppositionen vinner, väntar med stor sannolikhet en ny folkomröstning om huruvida Storbritannien ska lämna EU över huvud taget eller inte. Risken finns förstås också att vi hamnar i samma situation igen, det vill säga med ett parlament utan klar majoritet för någonting. Klart är åtminstone att risken för en hård Brexit minskat betänkligt.
Fler kvartalsrapporter och mer makrodata att begrunda
I USA har över hälften av alla bolag släppt sina kvartalsrapporter, och resultatet har varit något bättre än väntat. Vinsttillväxten så här långt är -2 procent i årstakt, vilket är bättre än väntade -4 procent. För svensk del är vinsttillväxten också strax under -2 procent rensat för stora jämförelsestörande poster som t ex Ericssons skadestånd och Nordeas nedskrivningar.
Kvartalsrapporterna fortsätter att stå i fokus även denna vecka. Det gör även eventuella framsteg eller bakslag i handelssamtalen mellan USA och Kina. Dessutom ska EU-kommissionen släppa en ny ekonomisk prognos som kommer att fokusera på den italienska statsbudgeten och behovet av finanspolitiska stimulanser i Europa.
Viktigast på makrofronten den här veckan för europeisk del blir slutliga inköpschefsindex för oktober. Den senaste tidens stabilisering ger visst hopp om framtiden men det finns fortfarande risker på nedsidan, särskilt om arbetsmarknaden visar fler tecken på att påverkas negativt av inbromsningen i industrin. I USA släpps ISM för tjänstesektorn. För svensk del släpps Riksbankens penningpolitiska protokoll, vilket blir intressant mot bakgrund av att Riksbanken uppenbarligen är mer mån om att få upp räntan till noll än marknaden tidigare trott. Vi får också en småhusbarometer från SCB samt boprisindex i oktober från Mäklarstatistik.
Rekommenderade artiklar:
Längsta uppgångssviten på Stockholmsbörsen på två år
I december blir det upp till bevis för Riksbanken
Rapportsäsongen: några första observationer