När tar högkonjunkturen och börsuppgången slut? Den frågan får jag allt oftare, för om det är något vi vet med säkerhet så är det att efter en uppgång kommer en nedgång. Det är närmast en naturlag. Och ju längre uppgången varat, desto känsligare blir investerarna för dåliga nyheter som kan vara ett tecken på att marknaden ska vända ner.
I sina spaningar efter en tecken på om konjunkturen vänt tittar många investerare med allt större oro på räntekurvan i USA. Där håller det nämligen på att ske någonting som normalt sett inte är så bra för investerare, nämligen att räntekurvan håller på att bli allt flackare.
Räntekurvan visar sambandet mellan räntor och olika löptider för obligationer, och normalt är den stigande. Ju längre löptid, desto högre ränta. Förklaringen är enkel: det är mer riskabelt att låna ut pengar under en längre tid då mycket mer kan gå fel, så därför kräver långivaren en högre ränta.
Skräckscenariot för investerare
Motsatsen är en så kallad inverterad räntekurva där de korta räntorna är högre än de långa. En sådan situation är ett skräckscenario för investerare. I USA har nämligen alla recessioner sedan andra världskriget föregåtts av en invertering av räntespreaden, där den tioåriga räntan blivit lägre än den tvååriga. Historiskt sett har detta varit en av de bästa indikatorerna på att konjunkturen är på väg att vända nedåt. Därför börjar många investerare nu känna sig smått nervösa.
När räntekurvan vänder ner kan det bero på att marknaden tror att den amerikanska centralbanken (Fed) har höjt räntan så mycket att det kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen negativt. Det kan skapa förväntningar om att Fed på sikt ska börja stimulera ekonomin igen. Förväntningarna om framtida räntesänkningar slår igenom på de långa räntorna först och dessa blir därmed lägre än de korta.
Tydligt mönster i historiska data
Just nu är skillnaden mellan den tvååriga och den tioåriga räntan den lägsta sedan finanskrisen: bara en halv procentenhet. Frågan är då om det är dags för investerare att göra sorti från aktiemarknaden? Nej, inte än, menar vi. Om historien upprepar sig finns det fortfarande mer att hämta på börserna innan festen är över. Låt oss ta en titt på statistiken.
* Sedan mitten av 1970-talet har det i genomsnitt tagit 12 månader från räntespreadens nuvarande nivå tills kurvan inverterats. Efter det har det dröjt ytterligare 17 månader innan ekonomin gått in i en recession.
* Sedan mitten av 1970-talet har räntespreaden sjunkit under nuvarande nivå vid nio tillfällen. Samtliga gånger har amerikanska aktier gett positiv avkastning under de följande 12 månaderna. I genomsnitt har avkastningen varit 22,5 procent.
* Även efter det att räntekurvan inverterats har aktier endast två gånger av sju gett negativ avkastning under de följande 12 månaderna – och den genomsnittliga avkastningen har varit 14,1 procent.
Spelreglerna kan ha ändrats
Om vi betraktar räntekurvan i ett historiskt perspektiv har vi alltså fortfarande gott om tid på oss på börserna innan det riskerar att bli obehagligt. Men även om räntekurvan historiskt sett har varit en pålitlig indikator så är den naturligtvis ingen magisk kristallkula. Det finns ingen garanti för att historien upprepar sig. Tvärtom finns det flera faktorer som talar för att räntekurvan kanske inte följer samma spelregler som tidigare, bland annat den extremt expansiva penningpolitik som de stora centralbankerna har fört under de senaste åren.
Sammantaget så tar vi på Danske Bank den flackare räntekurvan med ro i nuläget. Vi följer utvecklingen uppmärksamt men behåller vår nuvarande övervikt i aktier på 10 procent. Oavsett om räntekurvan fortsätter att bli allt flackare så anser vi att den globala högkonjunkturen har mer att ge och att aktier kommer att ge en högre avkastning än obligationer under 2018.