Varför påverkas din bolåneränta av Riksbankens reporänta? Danske Banks chefekonom Michael Grahn förklarar sambandet.
Riksbankens reporänta påverkar marknadsräntor som har korta löptider. Bankerna lånar själva upp kapital på korta löptider så när Riksbanken höjer eller sänker reporäntan kommer alltså de korta marknadsräntorna i regel att stiga respektive sjunka. Här finns det alltså en så kallad ”mekanisk” koppling. Men kopplingen är samtidigt mycket komplicerad eftersom flera andra faktorer spelar in.
Bankerna finansierar inte stora volymer med bostadsobligationslån på korta löptider eftersom det innebär en alltför stor risk både för den enskilda banken och för det finansiella systemet i sin helhet. Detta blev tydligt under finanskrisen då bankerna i relativt stor utsträckning lånade upp kapital på korta löptider trots att ett bolån är ett mycket långt åtagande. Regler för hur bankerna får låna upp kapital för att kunna finansiera bostadslån styrs därför numera av tvingande likviditetsregler från bland annat internationella regelverk, Riksbanken och Finansinspektionen.
De rörliga bolånen utgör idag 69 % av hushållens totala bostadslån, som totalt uppgår till drygt 3 200 miljarder. För att säkerställa att banken ska klara av perioder med ökad finansiell osäkerhet måste den absoluta merparten av de rörliga bolånen finansieras på ett mer stabilt och långsiktigt sätt.
Ett sådant viktigt finansieringssätt är säkerställda obligationer, så kallade bostadsobligationer, både i svenska kronor och i Euro, som ofta har en ursprunglig löptid på mellan 5 och 10 år. Under normala marknadsförhållanden är det väsentligt dyrare att låna upp på längre löptider än vad det är på korta, vilket i slutänden påverkar räntan för rörliga bolån, eftersom bankens kostnad för att låna upp kapitalet adderas på den rörliga räntan.
I syfte att skapa ett mer robust finansiellt system har även kraven på att hålla eget kapital för bostadsutlåningen ökat sedan finanskrisen. Detta har också bidragit till att gapet ökat mellan Riksbankens reporänta och den rörliga bolåneräntan.
Utöver det har den negativa reporäntan även inneburit att marginalen på inlåning minskat betydligt för banksystemet eftersom inlåningsräntorna inte sänktes under noll samtidigt med reporäntan. Detta är därför en väsentligt dyrare finansieringsform för bankerna än tidigare. Sannolikt har denna kostnad också fått påverkan på rörliga bolåneräntor och ökat ökad skillnaden mot styrräntan.