Om aktiemarknaden hade varit en boxningsring hade man kunnat kalla störtdykningen på börsen förra veckan för en teknisk knockout. Den första hårda smällen kom när amerikansk statistik pekade på att inflationen kanske skulle bli högre än förväntat. Det fick räntorna att stiga och aktiekurserna att falla.
Men den slutliga knockouten berodde mer på tekniska faktorer som inte har något med den underliggande ekonomiska utvecklingen att göra – och den är fortsatt mycket stark. Därför förväntar vi oss också en stark comeback på börsen.
Det började i USA
Epicentret för den senaste veckans kursfall var de amerikanska aktierna, där stora investeringar i så kallade short volatility-fonder drog med sig resten i fallet. Det här kräver dock en närmare förklaring, som ser ut på följande sätt.
De senaste åren har aktiemarknaderna haft en anmärkningsvärt stabil uppgång. Också under tider av uppgång på aktiemarknaden är det helt normalt med tillfälliga korrektioner, men det har vi i stort sett varit förskonade från under en ganska lång tidsperiod. Fram till förra veckans drama hade det gått mer än 400 handelsdagar utan att de amerikanska börserna vid något enda tillfälle hade fallit mer än 5 procentenheter jämfört med den senaste toppnoteringen på marknaden. Kurserna bara steg och steg utan några större kursfluktuationer – som också kallas volatilitet – på vägen uppåt.
Så småningom infann sig en övertygelse om att vi hade gått in i en ny epok med låg volatilitet på aktiemarknaden. Investerarna började till och med spekulera i att volatiliteten skulle förbli låg – exempelvis via så kallade short volatility-fonder, där avkastningen är beroende av volatiliteten på aktiemarknaden. Enkelt uttryckt: ju lägre volatilitet, desto högre avkastning. Det kan exempelvis vara investeringar som via olika finansiella instrument är kopplade till VIX-indexet över den förväntade volatiliteten på det amerikanska aktieindexet S&P 500, populärt även kallat skräckindexet.
Skräckindexet löpte amok
När inflationen och räntorna riktade det första hårda slaget mot aktiemarknaden började aktiekurserna och volatiliteten dock att röra på sig och på väldigt kort tid rusade VIX-indexet till den högsta nivån på mer än två år. Det utplånade värdet för short volatility-fondernas positioner och förstärkte nedgången på börserna, som spred sig som ringar på vattnet.
Volatilitet är ett vanligt förekommande begrepp för att mäta risk. Ju större kursfluktuationer en investering har, desto högre risk är förknippad med investeringen. Volatilitet har därför blivit ett viktigt verktyg för att hantera risken i många investeringsstrategier. Det kan exempelvis handla om fonder som fokuserar på att hålla volatiliteten i fondernas investeringar på en konstant nivå – och som, när volatiliteten på börserna plötsligt löpte amok, tvingades sälja av aktier för att kunna behålla sina volatilitetsmål. Det ledde till en lavin av försäljningar, som bland annat utlöste mekaniska stop loss-transaktioner, vilket innebär att olika datorsystem automatiskt började sälja för investerarnas räkning i syfte att skydda vinsterna eller minska förlusterna. Och så var snöbollseffekten igång.
Än är matchen inte över
Och dramat är inte över än. Enligt analytiker på investmentbankerna J.P. Morgan, Bank of America och Barclays finns det fortfarande fonder som är tvungna att sälja aktier för cirka 200 miljarder dollar för att anpassa sin risk till volatilitetsmålen. Det kan pressa aktiemarknaden ytterligare. Samtidigt kommer det under den här veckan vara stort fokus på inflationssiffrorna för konsument- och producentpriserna i USA. De här siffrorna kan antingen lugna marknaderna eller utlösa en ny chockvåg av volatilitet. Vi förväntar oss dock att inflationssiffrorna för januari kommer att visa att kärninflationen fortsatt är dämpad och det kan i så fall leda till lättnad på finansmarknaderna.
Exakt när vi har tagit oss förbi den rådande marknadsoron är omöjligt att förutspå, men på ett mer övergripande plan är den globala ekonomiska utvecklingen så stark att vi fortsatt ser positivt på börsen 2018. Vi förväntar oss en fortsatt god vinstutveckling för företagen och behåller därför en övervikt i aktier och en undervikt i obligationer. Om aktiekurserna faller ytterligare från den här nivån ser vi det mer som ett köptillfälle än som en säljsignal.