Världens börser har stigit under september och står åter nära rekordnivåer. Ökad riskaptit har även fått marknadsräntorna att stiga trots att både Fed och ECB sänkt styrräntorna under september.
Stigande räntor har gett bankaktier ett lyft…
Den senaste tiden utsikterna ljusnat något för både handelskriget och Brexit. USA och Kina har haft förberedande möten inför handelssamtalen i oktober, och i Europa har Jean-Claude Juncker uttryckt förhoppningar om att nå ett Brexit-avtal innan tidsfristen löper ut om en dryg månad. Det har fått börsen att stiga, och räntorna med den. Högre räntor gynnar banker och tack vare ränteuppgången har bankaktierna därför fått viss renässans på börsen. De pressade svenska storbanksaktierna har alla stigit tio procent eller mer sedan mitten av augusti.
… men ränteuppgången väntas bli kortlivad
Vi förväntar oss dock att uppgången på räntemarknaden blir förhållandevis kortlivad, och att räntorna gradvis kommer att sjunka tillbaka ner. Anledningen är att makrodata fortsätter att peka på en inbromsning i industrin (senast idag måndag kom ursvaga tyska PMI-siffror för industrin) och att centralbankerna väntas öka de redan omfattande stimulanserna. I Europa sänktes styrräntan under september och dessutom startades obligationsköpen upp igen – den här gången utan förutbestämt slutdatum. Även Fed sänkte räntan i september och vi tror att det kommer upp till fyra sänkningar till det närmaste året. Det kommer att sätta press även på europeiska räntor. Sjunkande räntor innebär stigande obligationspriser, så på kort sikt kan det ge en skjuts åt avkastningen på obligationsfonder. Sett över en längre tidsperiod innebär det dock att den förväntade avkastningen på obligationer väntas förbli låg, länge.
Minusräntan gynnar stabila utdelningsbolag
Den ihållande minusräntan talar för att aktier fortfarande har högre potential än obligationer det närmaste året. Mot bakgrund av svag makrodata och fortsatt geopolitisk osäkerhet kan det finnas anledning att söka mer stabilitet i portföljen än vanligt. Bolag med stabila kassaflöden och sunda balansräkningar står emot svagare tillväxt bättre än t ex industri- och råvarubolag. Även utdelningsbolag premieras i lågräntemiljön. För en investerare som vill få en ”ränta” i form av en stabil utdelning varje år kan därför den något tråkiga, men stabila globala kraftsektorn vara av intresse. På Stockholmsbörsen är kraftsektorn försvinnande liten, men i Europa och USA är den betydligt större och består av bolag som sysslar med produktion av elektricitet genom t ex vind, vatten och gas. Tillväxten är låg men stadig, och starka kassaflöden gör att utdelningarna är höga. Globalt ger sektorn en direktavkastning på knappt 4 procent, men i Europa är den högre än så. Många europeiska bolag erbjuder en direktavkastning på 5-6 procent. Kraftsektorn går att investera i via fonder eller ETF:er.
Preliminära PMI-siffror tyngsta punkten på agendan
Redan idag måndag har preliminära PMI-siffror släppts för september i Tyskland, Frankrike och euroområdet. Under eftermiddagen kommer PMI-siffror för USA. Den statistik som kommit idag pekar på en kraftigare inbromsning än väntat i industrin, särskilt i Tyskland.
På tisdagen väntas amerikansk statistik över detaljhandeln samt hushållens konfidensindikator för september. Att hushållen behåller optimismen är viktigt, då det för närvarande är konsumtionen som är motorn i ekonomin.
För svensk del börjar Investor-avknoppningen EQT att handlas på börsen på tisdag, och Konjunkturinstitutet släpper konjunkturbarometern för september månad nu på torsdag.