Veckobrev: Stark start på börsåret 2023

09 jan 2023

Stark start på börsåret 2023. Det nya året inleddes med positiva tongångar på börserna, särskilt i Europa och på tillväxtmarknaderna. Stockholmsbörsens breda index steg 4,1 procent under veckan som gick, vilket är den bästa starten på 13 år. Europeiska aktier steg 4,6 procent, och i Kina lyfte börsen med över 7 procent. Kina har hastigt lättat på covid-restriktionerna, och även om det på kort sikt innebär en mycket hög smittspridning så betyder det också att Kinas ekonomi kan stå inför en stark återhämtning under 2023. Kinesiska aktier har under lång tid varit under hård press från såväl covid-policy som hög politisk risk, men vi ser en möjlighet att tillväxtmarknadsaktier kan utvecklas starkare än börserna i både USA och Europa i år. I december 2022 höjde vi därför tillväxtmarknadsaktier till en övervikt.

Fler ”positiva” tecken

Förra veckan fick vi ett par makrosiffror värda att nämna. För europeisk del släpptes en preliminär inflationssiffra för december som visade att priserna ökade mindre än förväntat. I årstakt uppgick inflationen i euroområdet till 9,2 procent, vilket kan jämföras med förhandsestimaten på 9,7 procent. På fredagen släpptes den amerikanska jobbrapporten för december som visade att arbetsmarknaden i USA fortfarande är stark. Antalet nyskapade jobb uppgick till 223 000 under månaden vilket var något fler än förväntat, men lönerna ökade i en lägre takt än tidigare i både vilket är bra. Ett annat ”positivt” tecken var att ISM-index för tjänstesektorn i USA som också publicerades i fredags, oväntat kom in mycket svagt. 

För Fed är detta goda nyheter. Lägre löneökningar och tecken på att efterfrågan kyls av är precis vad man önskar uppnå genom att strama åt penningpolitiken. Marknaden såg uppenbarligen de svaga siffrorna som mycket lovande, för räntorna sjönk och börserna lyfte kraftigt under fredagseftermiddagen. Alltför positiva tongångar på marknaderna riskerar dessvärre att leda till att penningpolitiken behöver stramas åt ytterligare för att få bukt med inflationen. Bromsar tillväxten in kraftigt så är det i förlängningen inte heller bra – en lågkonjunktur har historiskt sällan varit positivt för börsen.

Fortsatt ökande räntor, men i lägre takt än tidigare

Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank

När det gäller penningpolitiken har både Fed, ECB och Riksbanken signalerat att de avser fortsätta höja räntorna, men i en lägre takt än tidigare. Vi förväntar oss att styrräntorna toppar inom 3-6 månader. Fed väntas höja räntan till 5,25 procent, ECB till 3,25 procent och för svensk del väntar vi oss att Riksbanken höjer till 3 procent innan det är färdigt för den här gången. Styrräntorna väntas därefter ligga stilla under hela 2023, det vill säga vi bedömer att det dröjer till 2024 innan räntorna sänks igen. Marknaden räknar däremot med räntesänkningar redan i år, vilket är ett viktigt bidragande skäl till de positiva tongångarna på börsen.

Ur ett investeringsperspektiv innebär det högre ränteläget att den förväntade avkastningen på obligationer är mer attraktiv än tidigare. Dels blir den löpande avkastningen högre, men dessutom väntas de långa räntorna sjunka något på 6-12 månaders sikt. För investerare innebär det en positiv kurseffekt. Vi väljer för tillfället att behålla en övervikt i obligationer och anser dessutom att det kan vara intressant att öka ränterisken (durationen) i portföljen, det vill säga välja obligationer med längre löptid för att få en större positiv kurseffekt om räntorna sjunker. Vi behåller samtidigt en undervikt i aktier, då vi ser en risk för att börsen kan komma att påverkas negativt framöver av svagare konjunktur.

På agendan

Veckans absolut mest intressanta siffra blir den amerikanska inflationen som publiceras på torsdag. Inflationen väntas fortsätta sjunka från 7,1 procent i november till 6,5 procent i december. Även kärninflationen bedöms ha sjunkit från 6 till 5,7 procent i årstakt. En lägre siffra kan ge börslyft, medan motsatsen kan resultera i ny oro på marknaden.

På fredag får vi även inflationssiffror för Sverige. Enligt Infronts enkät väntas inflationen ha ökat från 9,5 procent i november till 9,7 procent i december. Fallande priser på både olja och gas väntas de närmaste månaderna leda till att inflationen toppar ur och blir lägre i både Sverige och Europa.

Den här veckan startar rapportsäsongen i USA och som vanligt är storbankerna först ut med att släppa sina resultat. Totalt sett väntas S&P 500-bolagen rapportera en vinsttillväxt på -4,1 procent i årstakt under Q4. Vinstestimaten har löpande sänkts under hösten, men fortfarande förväntas vinsterna i USA öka med nästan 5 procent under 2023. Vi ser en risk för att estimaten kommer att behövs sänkas ytterligare i takt med att den globala efterfrågan mattas av.

Se senaste Nordic Outlook från Danske Bank här.