Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Riksbankens hårda julklapp – högre boräntor 2019

20 dec 2018

På torsdagen meddelade Riksbanken att reporäntan höjs för första gången sedan 2011. Man följer därmed den globala trenden med en långsam avveckling av den ultralätta penningpolitik vi har haft ända sedan finanskrisen. Reporäntan höjd med en kvarts procentenhet och reporäntan är därmed -0,25 procent. Räntebanan indikerar ytterligare en höjning under andra halvan av 2019, därefter cirka två höjningar per år.

När det gäller prognosen för inflation och BNP-tillväxt sänker Riksbanken förväntningarna något. BNP-tillväxten 2019 som tidigare väntades bli 1,9 procent sänks till 1,5 procent vilket är mer realistiskt, och förväntningarna på KPIF (inflationen exkl. hushållens boräntekostnader) sänks med 0,1-0,2 procent. Man betonar dock att en reporänta på −0,25 procent alltjämt är expansiv och ger fortsatt stöd åt konjunkturen. Riksbanken konstaterar att den svenska konjunkturen är stark, sysselsättningsgraden historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket stiger. Samtidigt pekar man på att det finns gott om globala risker som t ex Brexit och handelskonflikten mellan USA och flera andra länder.

Nu stiger boräntorna
Svenska hushåll har i hög utsträckning rörliga boräntor. Historiskt har det i stort sett alltid varit lönsamt, men då bör man också ha i åtanke att räntorna varit på väg neråt under trettio år. Nu har räntorna sannolikt varit nere och vänt på botten, så det är inte säkert att rörlig ränta är lika lönsam framöver. Till följd av Riksbankens räntehöjning kommer de korta boräntorna att stiga. Hur mycket återstår att se, men en höjning mellan 0,15 och 0,25 procent är sannolikt att vänta.

Det finns flera sätt att skydda sig mot stigande boräntor. Ett sätt är förstås att binda boräntan och därmed säkra ränteutgifterna under en period av ett eller flera år. Ett annat sätt är att passa på att spara ihop till en räntebuffert medan räntorna är låga. Utgå från en ränta på 4-5 procent på bolånet och spara mellanskillnaden på ett konto som du sedan kan ta av om räntorna stiger. Det tredje sättet är att passa på att amortera av på lånet medan räntorna är låga. Det gör både att du blir mer motståndskraftig om bostadspriserna sjunker, och på sikt även att dina ränteutgifter sjunker när lånen blir mindre.

Sparkontot då?
Sparkontot kommer troligtvis inte att ge en högre ränta efter den här räntehöjningen. På många konton var räntan noll långt innan Riksbanken sänkte räntan till -0,5 procent, och det behövs fler räntehöjningar än en för att bankerna ska börja betala ränta igen. Hos vissa nischaktörer som redan idag betalar ränta kan det möjligen ge visst avtryck. Var bara noga med att välja ett sparkonto med insättningsgaranti.