Starten på en större börsnedgång eller en vanlig korrigering?

Den amerikanska räntekurvan har inverterats, vilket innebär att 2-årsräntan är högre än 10-årsräntan. De senaste 40 åren en inverterad räntekurva varit den mest pricksäkra indikatorn av alla när det gäller att förutspå en amerikansk lågkonjunktur. En lågkonjunktur i USA påverkar hela världen, inklusive Sverige.

Den här gången är det svårare än vanligt att avgöra om signalen verkligen har rätt, eftersom centralbankerna med obligationsköp och låga räntor har manipulerat kurvan på ett sätt som aldrig tidigare har skett. Marknadens naturliga funktion är delvis satt ur spel.

Starka konsumenter håller tillväxten igång
En faktor som talar för att det vi ser inte är de första tecken på en större börsnedgång och lågkonjunktur är att världens konsumenter mår väldigt bra. Arbetslösheten är låg och lönerna ökar samtidigt som inflationen lyser med sin frånvaro. Att oljepriset gått ner den senaste tiden fungerar också som en skattesänkning för världens konsumenter och gynnar både Europa och Asien som är stora oljeimportörer.

Vad kan vi vänta oss om det inte är början till slutet, utan en korrektion?
Det är mer sannolikt att det är en korrektion på marknaden, vilket händer med jämna mellanrum. Sedan börsen började stiga efter finanskrisen har vi haft åtta korrektioner på börsen där ett globalt aktieindex fallit mer än 8 procent. Just nu har ett globalt MSCI-index gått ner knappt 6 procent. Historiskt har en korrektion pågått i genomsnitt under 10 veckor. Den här nedgången har hittills pågått i två veckor.

Under de tidigare korrektionerna har börsen i genomsnitt fallit 13 procent från toppen, vilket alltså kan jämföras med de knappt 6 procent vi tappat hittills.

Det som drar ner och skapar oro…
Det som talar för att det blir fortsatt stökigt på börsen är all politisk oro. Främst är det handelskriget mellan USA och Kina som försvagar global tillväxt och skapar oro på börsen, men ovanpå det finns dessutom Brexit och protesterna i Hong Kong. Tillväxten bromsar in på bred front i stora länder och regioner som USA, Europa och i Kina. Det kommer fortsätta oroa marknaden till och från.

Positiva signaler från handelsförhandlingarna, att vi undviker en hård Brexit eller starkare makrodata än väntat kan istället bidra till lättnadslyft.

… och det som ger stöd
Den positiva motvikten till de negativa faktorerna är centralbankerna. Fed har redan sänkt räntan en gång, men marknaden väntar sig betydligt mer. För närvarande prisas fyra sänkningar till in de närmaste tolv månaderna. Danske Bank förväntar sig att räntan sänks 5 gånger, d v s en gång per räntemöte. Även från ECB väntas nya lättnader i form av både räntesänkningar ner djupare i negativt territorium, samt nya obligationsköp. För Riksbanken ser det ut att bli oerhört svårt att höja räntan framöver till följd av allmän marknads- och konjunkturoro och att andra centralbanker går motsatt väg.

Vad ska man (inte) göra?
Rädslan för recession till följd av Donald Trumps handelskrig och allmän politisk oro fick världens börser att falla brant igår, och som sparare får man ställa in sig på att det kommer att bli fortsatt stökigt på börsen. Det gör att sparandet både kommer att öka och minska i värde. Det bästa man kan göra är att försöka bortse från de här kortsiktiga svängningarna, och låta pensionspengar och annat långsiktigt sparande stå kvar på börsen. På lång sikt har det alltid gett en god avkastning även om svängningarna har varit stora längs vägen.

Om man har ett månadssparande ska man också låta det vara i fred och inte avbryta det. Det är bättre att spara regelbundet och lita på att det blir bra på lång sikt, än att försöka pausa och starta sparandet vid rätt tidpunkt. Det är nästan omöjligt att lyckas med en sådan tajming eftersom det aldrig går att veta säkert om det är en stor nedgång på väg, eller bara en tillfällig sättning.

Det är också värt att fundera på alternativen. Nollränta på sparkontot och negativ avkastning på de flesta räntefonder lockar inte direkt och talar också för att börsen på lång sikt, trots oron, fortfarande är det bästa alternativet. Åtminstone om man har en lång sparhorisont.

Mer artiklar från Maria Landeborn