I lågkonjunkturer och under kriser brukar intresset för socialt entreprenörskap och hållbarhet minska eftersom riskaptiten minskar i marknaden. Men under rådande coronapandemi har ett tydligt trendbrott skett. Intresset för socialt entreprenörskap är högre än någonsin bland unga startups. Dock sätter oklara intäktsmodeller och möjligheter till finansiering käppar i hjulen.
Trots det stora intresset ställs den sociala entreprenören för en mängd utmaningar:
- Skalbarhet – går det på sikt att växla upp verksamheten digitalt? Om affärsidén är för snäv och för lokal, minskar intresset hos investerarna avsevärt. Här kan Danske Bank genom egna undersökningar konstatera att kvinnliga grundare i Norden satsar för snävt, dvs. på lowtech-lösningar vilket betyder att möjligheten att skala upp sin verksamhet saknas
- Kundefterfrågan – svenska startups satsar inte där den största kundefterfrågan finns – ex Medtech, Edutech och hållbara städer
- Hållbar intäktsmodell – enligt vår egen undersökning har sociala entreprenörer ofta svårt (70% angav detta som ett problem) att hitta en långsiktig in
– Alla unga företag måste ha en plan för hur och när de ska börja tjäna pengar – annars blir det en ideell eller bidragsfinansierad verksamhet. För att stötta unga bolag på sin tillväxtresa har bolag som finns på vår plattform +impact möjlighet att få kostnadsfri coaching så att de blir attraktiva för riskkapital. Här är intäktsmodellen oerhört central men även organisationsstrukturen som sådan, Johanna Norberg, vd för Danske Bank i Sverige.
ESG-marknaden (Environmental, Social and Governance) har ett uppskattat värde på 12 triljoner dollar. Detta visar på den enorma affärspotential som finns inom hållbarhet, och svenska startups har mycket goda förutsättningar att bli ledande inom detta område.
Besök Danske Banks plattform +impact här.
Läs mer om fördelarna med digitala affärsmodeller här, och en mer jämställd finansiering här.