En något splittrad Riksbanksdirektion har nu siktet inställt på en första räntehöjning på 0,25 procent antingen i december eller i januari. Två ledamöter ville höja redan nu, medan resten ville vänta. Riksbanken slänger visserligen in några brasklappar om förhöjd osäkerhet i världskonjunkturen till följd av handelskrig och det italienska budgetdramat, samt att inflationen och kronkursen måste utvecklas åt rätt håll för att höjningen ska bli av. Men att det blir åtminstone en räntehöjning är högst sannolikt – och för bolånetagare kan det få stora effekter på månadskostnaden.
För den som har stora bolån kan det därför vara värt att fundera över räntan och sin ekonomiska situation. Den senaste tiden har det kommit flera undersökningar som visar att många hushåll inte tror sig klara av särskilt mycket högre räntor. Troligtvis är det snarare en fråga om prioritering – de allra flesta hushåll klarar högre räntor, men kanske behöver man dra ner på nöjen och annan konsumtion istället.
När Riksbanken höjer räntan blir bolånet dyrare
I snitt betalar många hushåll runt 1,4 procent i rörlig boränta. Låt oss anta att en räntehöjning med 0,25 procent av Riksbanken innebär att boräntan höjs med lika mycket. Det motsvarar en ökad kostnad för bolånet med nästan 20 procent.
När stigande räntor nu rycker allt närmare är det läge att åtminstone överväga möjligheten att binda räntan på bolånet för den som är orolig. Hos flera banker skiljer det väldigt lite mellan en så kallad rörlig tremånadersränta, och en tvåårsränta. I vissa fall går det till och med att få en lägre bunden tvåårsränta, än en rörlig ränta. Stiger räntorna, om så bara 0,25-0,5 procent, så kommer det att vara en god affär att ha bundit räntan.
Gamla argument mot att binda räntan behöver synas i sömmarna
Historiskt har det alltid varit mest lönsamt att ha en rörlig ränta på lånet, men då ska man ha i åtanke att räntorna har sjunkit, sjunkit och sjunkit i över 30 år. Nu har räntorna sannolikt nått botten – att de blir ännu lägre är helt enkelt inte särskilt troligt. Att de blir högre är däremot sannolikt. Därför skulle jag vilja säga att läget är ett annat idag.
Den som inte vill binda räntan men ändå är orolig över vad stigande kostnader gör med ekonomin kan istället räkna ut vad bolånet skulle kosta om boräntan t ex steg till tre eller fyra procent. Spara sedan mellanskillnaden på ett konto som buffert mot stigande räntor. Visar det sig att räntorna inte stiger är det ändå bra med ett sparande, t ex som reserv vid oförutsedda utgifter eller till extra amorteringar på bolånet.