Bo kvar om någt händer? När räntorna stiger, elpriset skenar och matkassen blir allt dyrare är det många som oroar sig för privatekonomin – inte minst kopplat till det egna boendet. Men hur orolig bör man egentligen vara, och finns det några knep för att känna sig tryggare? Här är privatrådgivarens bästa tips.
Över hälften av alla svenskar oroar sig mer över sin ekonomi nu, jämfört med för ett år sedan.* Att fundera över sin privatekonomi i skakiga tider är inget konstigt – tvärtom kan det leda till att vi står bättre rustade inför framtiden. Men oron kan också ta över vardagen, något Jennie Sandén, rådgivare på Danske Bank, möter hos allt fler kunder.
– Jag brukar börja med några lugnande ord. När du ansöker om bostadslån har banken stresstestat din ekonomi och sett till att det finns utrymme för exempelvis ökade räntor. Men det betyder inte att du kan luta dig tillbaka. Mitt första råd till oroliga kunder är därför att försöka omvandla känslan till handlingskraft, och ta kontroll över ekonomin genom fyra steg: planering, sparande, samtal och rådgivning.
Få överblick och gör en plan
Det första steget är att sätta sig ner och bemöta frågorna som annars bara snurrar runt i huvudet. Vad händer om bolåneräntorna dubbleras? Om de ökar ännu mer? Vad händer om hushållet förlorar en inkomst? Om energipriset går upp ännu mer?
– För många är det här steget det allra svåraste, men också det viktigaste. När du räknat på hur de ökade utgifterna skulle påverka dig kan du börja undersöka om det finns något du kan dra ner på, utan att behöva lämna ditt boende. Det kan till exempel handla om smartare matplanering, att sänka inomhustemperaturen eller rensa bland autogiron och streamingtjänster. Men det kanske också går att öka dina intäkter, till exempel genom uthyrning eller ökad arbetstid, säger Jennie Sandén.
Se över ditt sparande
För att skapa trygghet i din ekonomi behöver du ett buffertsparande – pengar som snabbt går att nå och som kan fungera som stötdämpare vid oförutsedda händelser. Många svenskar sparar bara upp till fem procent av sin lön*, vilket är alldeles för lite enligt Jennie Sandén. Hur många procent varje hushåll bör spara beror på utgifterna.
– Ett bra mål är att du ska ha så mycket pengar på kontot att du klarar av att betala dina fasta kostnader under absolut minst 3 månader, helst 6 månader. Här förlitar sig många på inkomstförsäkringar, men det räcker inte. Under pandemin kunde det exempelvis ta upp till ett halvår att få ut pengar från A-kassan. Att stå utan buffertsparande gör dig extremt sårbar om något skulle hända.
Om du står utan buffert kan det kännas svårt att börja när ekonomin redan är ansträngd. Men Jennie menar att det är viktigt att tänka på att varje hundralapp räknas.
– “Många bäckar små” må vara ett slitet uttryck, men det stämmer! Ett bra tips är att spara allt du har kvar på kontot när den nya lönen kommer – oavsett om det är 50, 100 eller 1 000 kronor.
Ta snacket med familjen
En fungerande ekonomi är en avgörande del för att få vardagen att gå ihop. Trots det döljer en stor andel av svenskarna hur mycket de sparar för sin partner, och bara 1 av 5 tycker att hushållets ekonomi är jämställd*. Så hur ska man göra om man tycker att det är jobbigt att prata om pengar, och kanske till och med skambelagt?
– Den bästa medicinen mot otrygghet är kunskap. Boka in en kväll tillsammans och gå igenom allt från sparande till framtida pensioner. Ju mer ni lär er tillsammans, desto enklare blir det. Är barnen större kan de också inkluderas. Kanske kan ni sätta gemensamma sparmål med en rolig belöning som morot?
Även om man ska planera för familjens ekonomi tillsammans, framhäver Jennie vikten av att vara egoistisk.
– Om något skulle hända vill du kunna stå på egna ben, både när det gäller kunskap och faktiskt kapital. Luta dig inte tillbaka bara för att din partner är insatt, och se till att ha koll på juridiken om du till exempel inte är gift. Det här gäller både om ni skulle gå skilda vägar, eller om någon av er skulle bli sjuk och förlora sin inkomst.
Våga be om hjälp
Räntor, avkastning, procentsatser och hypotetiska beräkningar – för den icke insatta kan det kännas både svårt och överväldigande att ta tag i sin ekonomi. Men det finns det hjälp att få och trygghet i form av bland annat låneskydd.
– Mitt jobb som rådgivare är inte att syna dig i sömmarna, utan att göra det krångliga enkelt och hjälpa dig till en bättre ekonomi. Gå inte runt och grubbla om det är något som känns svårt eller oklart, utan be om ett möte med din bankkontakt. Och kom ihåg – det finns inga dumma frågor!
*Undersökningen genomfördes av Ipsos på uppdrag av Danske Bank 23 juni-7 juli 2022. Antalet respondenter var totalt 1000 svenskar i åldern 18-75 år.