Den 1 mars träder det skärpta amorteringskravet i kraft. Amorteringskravet innebär att hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare 1 procent på det totala lånebeloppet. De som påverkas av amorteringskravet är alla bolånetagare som köper en bostad efter den 1 mars 2018. Kravet kan också komma att påverka de som väljer att utöka ett befintligt bolån.
Men vad innebär egentligen det skärpta amorteringskravet? Och kommer det verkligen påverka ett framtida bostadsköp?
Vi har ställt några frågor till Stojko Gjurovski, chef för Personal Banking på Danske Bank i Sverige:
Gäller det skärpta amorteringskravet för tillträden eller om man har signerat ett köpekontrakt innan den 1 mars?
Nej, om du köper en bostad och signerar ett köpekontrakt innan den 1 mars men har tillträde i mars eller senare omfattas du inte av kravet.
Behöver man rusa och köpa en bostad innan den 1 mars för att vara säker på att man får låna pengar?
Nej, ett bostadsköp är ett av de största privatekonomiska beslut man tar. Kalkylen bör inte vara beroende av den extra amorteringen på 1 procent.
Hur kommer det skärpta amorteringskravet att slå mot bolånetagarna?
Alla hushåll som tar ett nytt bolån efter den 1 mars och som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst påverkas av det nya amorteringskravet. Kravet kan även komma att omfatta de som utökar sitt befintliga bolån efter den 1 mars.
Varför inför man en ytterligare skärpning av amorteringskravet?
De senaste åren har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger på en rekordhög nivå och med det skärpta amorteringskravet tycks Finansinspektionen och regeringens intention vara att försöka begränsa svenskarnas skuldsättning.
Men vilka är det egentligen som kommer att omfattas av det nya amorteringskravet? Är det någon särskild målgrupp som drabbas hårdare?
Vi ser tyvärr att kravet kommer att drabba grupper som redan med dagens regler har svårt att få bolån, till exempel förstagångsköpare, ungdomar och pensionärer.
Men har inte bankerna redan en tillräcklig höjd för ett skärpt amorteringskrav i och med höga kalkylräntor och skuldkvotstak?
Det stämmer, men bankerna har haft olika beräkningsunderlag när det till exempel gäller skuldkvotstak. Det nya skärpta kravet reglerar tydligt vad som ingår i beräkningsunderlaget och därmed blir det lika för alla.
Vad ska man tänka på om man är i bostadsköpartagen just nu?
Om du går i tankar att sälja din bostad är mitt råd att försöka sälja först. Marknaden är just nu svår att tyda och man kan hamna i en besvärlig situation om man köper först och sedan inte får sin gamla bostad såld. Sen ska man givetvis alltid se till att ha goda marginaler när man köper bostad. Tänk också på att ett lånelöfte som du får innan den 1 mars kan komma att justeras när det skärpta amorteringskravet trätt i kraft. Fråga din bank om du är osäker.
Vi har räknat på hur det kommer se ut för ett par som vill köpa bostad innan och efter det skärpta amorteringskravet träder i kraft:
Två personer som tillsammans vill köpa en bostad påverkas på följande vis av det nya amorteringskravet. De två personerna har en lön på 28 000 kr per person vilket ger paret en gemensam årsinkomst på 672 000 kr. Paret vill köpa en bostad som har ett marknadsvärde på 4 400 000 kr. Eftersom paret kan lägga en kontantinsats på 1 000 000 kr behöver de låna 3 400 000 kr vilket motsvarar 77 procent av det totala marknadsvärdet. Skuldkvoten för bolånen överstiger 4,5.
Med nuvarande regler amorterar paret 5 667 kr i månaden, med det skärpta amorteringskravet kommer amorteringen per månad bli 8 500 kr, alltså cirka 3 000 kr mer per månad.
Läs mer här om införandet av det skärpta amorteringskravet här.