Privatekonomen tipsar: Så får du en tryggare privatekonomi

De flesta hushåll i har fått ökade kostnader och inte minst har boendekostnaderna ökat i takt med att Riksbanken höjt styrräntan. Det kan skapa oro för de hushåll som har stora bolån eller om man snart ska gå i pension eller på föräldraledighet. Men det finns mycket man kan göra för att få en tryggare privatekonomi. Vi frågade Danske Banks Privatekonom Jennie Sandén om hennes bästa tips.

Många privatpersoner har fått mindre i plånboken i takt med att det mesta har blivit dyrare. Det är viktigt att man ser över sin ekonomi med jämna mellanrum. Särskilt när det sker så stora förändringar av den så kallade styrräntan som påverkar bolån, leasingkostnader och andra krediter. Jennie Sandén som till vardags arbetar som Privatekonom på Danske Bank får många frågor om tips på hur man ska få koll på sina kostnader och vad man kan göra för att klara en högre kostnadsnivå.

1. Gör en budget

-Mitt första råd är att göra en budget. Det finns ett brett utbud av budgetmallar och appar som gör det enkelt att få struktur. Man har en tendens att underskatta sina utgifter. Därför är det smart att gå igenom sina faktiska utgifter genom att se över sina banktransaktioner för de senaste månaderna. Alla transaktioner finns i mobilbanken. Se också över dina prenumerationstjänster och om du exempelvis valt ett mobilabonnemang med extratjänster, fundera på om du verkligen behöver dem just nu, säger Jennie.

I takt med att styrräntan höjts har också räntan på sparkonton höjts. Det gör att man med fördel kan spara på sparkonto. Det finns mängder av olika lösningar. De som ger bäst ränta är så kallade fasträntekonton där man väljer att låsa pengarna under en viss tid, exempelvis 6 månader eller ett år, fortsätter Jennie.

2. Ha ett sparande på plats

-Mitt andra råd är att se till att man har ett sparande på plats. Det behöver man ha innan man gör en extraamortering. Det är många som vill göra en extraamortering för att minska sina lån. Det är bra. Men innan man gör det så ska man ha en buffet. För om man behöver höja bolånet igen för att något gått sönder i huset, så är det andra kalkyler man måste klara av. Så tänk efter före.

Den ständiga diskussionen är bundet eller rörligt. Men det behöver inte vara antingen eller. Har man större lån kan det vara bra att binda delar av lånen. Man kan också binda på olika löptider och behålla en del rörligt.

3. Rörlig eller bunden ränta?

-Mitt tredje råd är att utgå från den egna ekonomiska situationen när man ska välja rörligt eller bundet bolån. Man behöver också fundera igenom om man vill ha förutsägbara månadskostnader eller om man klarar en period av dyrare boendekostnader. För vissa är det bäst att ha rörligt. Men om man vet att man ska bo kvar ett antal år och har stora lån i förhållande till sin inkomst är det bra att binda en del, menar Jennie.

Arbetsmarknaden har varit stark trots att konjunkturen försämrats. Men det tredje kvartalet har vi sett en avmattning med fler varsel.

4. Trygga ditt boende

-Det fjärde rådet handlar om att trygga sitt boende i en tid av osäkerhet. Då är det dels bra att se till att man har en inkomstförsäkring. Det är som en försäkring för din ekonomi. Om du blir arbetslös, kan inkomstförsäkringen hjälpa dig att få tillräckligt med pengar för att betala dina räkningar och att du har råd att bo kvar eller ställa om, förklarar Jennie. Och för att känna trygghet finns det bolåneskydd som gör det möjligt att bo kvar om du blir sjuk eller arbetslös. Det kan vara en bra lösning när man känner att man vill känna trygghet i en osäker marknad avslutar hon.