Jennie Sandén

Privatekonom, Danske Bank Sverige

Regeringen skickar fel signaler – vill chockhöja räntan på studielån

Regeringen vill chockhöja räntan på studiemedel från 0,05 procent till 0,5 procent. Ett förslag som skulle göra räntan mer än tio gånger högre än vad den är idag samtidigt som man till exempel ger kraftfulla subventioner i form av ränteavdrag för konsumentkrediter. Risken är att färre väljer en högre utbildning och det är inte bra för Sveriges framtid.

Idag har svenskarna en samlad CSN-skuld på 241 miljarder kronor (1 januari 2021) vilket betyder att om förslaget går igenom kommer statskassan fyllas på med drygt 1 miljard, intäkter som enligt regeringen bland annat ska för delas till ett så kallat omställningsstöd. De ska helt enkelt bli mer fördelaktigt att för redan yrkesverksamma att skola om sig. Tanken är god men frågan är om de som nu studerar eller de som precis är färdigutbildade, med höga studielån, verkligen ska stå för notan genom att subventionera den grupp som redan har en utbildning men som återigen vill sätta sig i skolbänken?

Regeringen skickar fel signaler

Sverige har under långt tid byggt upp möjligheten för alla att utbilda sig och på så vis skapa sin egen framtid. Får man igenom höjningen kommer studielånet i sig fortfarande att vara förmånligt, men genom att höja räntan skickas helt fel signaler. Man bör istället se till att främja tillväxten genom att uppmuntra så många som möjligt att vidareutbilda sig. Det behöver inte på något vis stå i konflikt med ett omställningsstöd, som också är en viktig del. Samhället förändras i snabb takt och möjlighet att byta bana eller bredda sin kompetens genom att skola om sig är bra. Ett annat sätt att finansiera ett omställningsstöd vore att istället ta bort subventionerna av dyra SMS- och konsumtionslån. Det vore mer logiskt än att ekonomiskt straffa de unga som just nu utbildar sig för att i framtiden vara med och bidra till samhället.