Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Virusutbrottet utlöser en global stimulansvåg

Coronavirusets spridning har utlöst en våg av globala stimulanser och under söndagskvällen sänkte Fed räntan ner till 0-0,25% och lanserade ett nytt QE-program på 700 miljarder dollar. Sänkningen på 1% är den största någonsin.

Smittspridningen leder till allt tuffare åtgärder
Först en kort uppdatering på smittspridningen. I Kina rapporteras nu bara in några få nya fall per dag, och i Sydkorea har spridningstakten mattats av. De värst drabbade länderna är nu Tyskland, Frankrike, Spanien och USA. I takt med att åtgärderna för att begränsa spridningen blir allt tuffare, som stängda gränser och flygstopp, väntas dock spridningstakten minska på samma sätt som den gjort i Kina och Sydkorea.

Åtgärderna gör att tillväxten väntas tvärnita i närtid och i första ledet står flygbolag, hotell och restaurangnäring som drabbas mycket hårt. Från statligt håll väntas därför riktade stödåtgärder. Samtidigt som inbromsningen blir tvär, så väntar vi oss också att återhämtningen i ekonomin så småningom blir snabb när utbrottet är under kontroll. Här och nu är osäkerheten dock väldigt hög vilket inte minst reflekteras i de stora svängningarna på börsen. Volatilitetsindex (VIX) nådde under fredagen 70, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Osäkerheten är förstås den viktigaste orsaken, men algoritmhandeln gör att svängningarna på marknaden blir större.

USA: Fed kapade styrräntan och Trump utlyste nationellt nödläge
Under söndagskvällen kom det historiska beskedet att Fed sänker räntan med 1 procentenhet till spannet 0-0,25 procent. Sänkningen är den största någonsin – men den var redan inprisad av marknaden. Samtidigt lanseras nya stödköp på 700 miljarder dollar vilket kommer att göra Feds balansräkning rekordstor. Reservkravet på bankerna sänktes också till noll för att öka utlåningen till företag och hushåll. I en gemensam aktion gick dessutom Fed och ECB tillsammans med fyra andra centralbanker ihop för att upprätthålla tillgången på dollar. Åtgärderna är omfattande, men har inte lyckats lugna marknaden. Inför öppningen i Europa pekar terminerna på en nedgång och i USA har terminerna slagit i den undre gränsen på -5%.

Under fredagen utlyste Donald Trump nationellt nödläge. Ett finanspolitiskt stimulanspaket innehållande utökade förmåner för människor som blir arbetslösa, betald sjukfrånvaro och finansiering för att alla som vill ska kunna testa sig för viruset gratis, väntas nu röstas igenom.

Europa: ECB gjorde marknaden besviken
På torsdagen lämnade ECB räntebesked. Det blev ingen räntesänkning, men däremot utökas obligationsköpen med 120 miljarder euro fram till årsskiftet, och även företagsobligationer kan omfattas. Christine Lagardes kommentar ”we are not here to close spreads” (vi är inte här för att pressa ner spreadarna, dvs driva upp priserna på företagsobligationer) föll dock inte marknaden i smaken och utlöste nya ras.

Sverige: Bankerna får 1 400 miljarder kronor i extra utlåningsutrymme
Förra veckan fick vi även nya stimulanser i Sverige. Riksbanken ska låna ut 500 miljarder kronor till bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen till små och medelstora företag, och man står beredd att vidta fler åtgärder vid behov. Även Finansinspektionen agerade genom att sänka bankernas reservkrav från 2,5 till 0 procent vilket man bedömer ökar utlåningsutrymmet med 900 miljarder kronor. Totalt ökar den möjliga utlåningen med upp till 1 400 miljarder kronor.

Recessioner triggas av obalanser – inte externa chocker
Lågkonjunkturer triggas normalt av någon typ av obalans i ekonomin. 2008 handlade det om den amerikanska bostadsmarknaden och en felprissättning av risk (dåliga krediter paketerades och såldes som bra krediter). År 2000 sprack It-bubblan som hade blåsts upp av förhoppningar om ”den nya ekonomin” med evig ekonomisk uppgång. För svensk del hade vi också en fastighetskris i början av 90-talet som uppstod till följd av avregleringen på kreditmarknaden. Den här gången har vi inte den typen av obalans, utan inbromsningen beror på en extern chock som mer eller mindre kom från ingenstans. Även om brist på likviditet är en risk i det här läget, så arbetar myndigheter och centralbanker världen över dygnet runt med att hantera den.

Allokering: vi behåller en liten övervikt i aktier
Till följd av börsnedgången på över 20 procent från toppen, bedömer vi att mycket negativt nu är reflekterat i aktiekurserna. Penning- och finanspolitiska stimulanser i kombination med ett lågt oljepris väntas leda till en snabb återhämtning när virusutbrottet så småningom är under kontroll. De historiskt låga räntorna gör också att obligationer inte längre kommer att locka när situationen lugnar ner sig. Det gör att vi väntar oss att det kommer att finnas en underliggande efterfrågan på risktillgångar som aktier, vilket så småningom kommer att ge stöd åt börsen även om vi inte är riktigt där ännu.

Vi behåller en liten övervikt i aktier med fokus på USA och Asien. Båda regionerna har såväl en högre ekonomisk tillväxt som vinsttillväxt än andra regioner. I USA och Asien finns också större möjligheter att stimulera ekonomin för att dämpa de negativa effekterna på tillväxten. I USA finns också en högre andel kvalitetsbolag än i andra regioner, och de brukar stå emot turbulens på marknaden bättre än andra bolag. Vi behåller en undervikt i Europa och Japan, där tillväxten är låg, penningpolitiken utmattad och export- och konjunkturkänsligheten hög.

På agendan: Smittspridning och mer stimulanser
Den här veckan ligger fokus på tre saker: 1) hur snabbt viruset fortsätter att spridas i Europa, USA och andra delar av världen, 2) hur kraftfulla åtgärder olika länder sätter in för att begränsa spridningen samt 3) besked om nya stimulanser.

Vi väntar oss att mer stimulanser är att vänta globalt. Vi bedömer att Riksbanken kommer att återgå till minusränta även om de uttryckt att det inte är deras förstahandsval, om inte annat så på grund av sjunkande inflation och inflationsförväntningar. Den japanska centralbanken sammanträder också den här veckan, och har redan ökat upp tillgångsköpen. Forskning har visat att åtgärder är mest effektiva när de genomförs kraftfullt och unisont, och för europeisk del hoppas vi att man hellre tar i rejält för att vara säker på att åtgärderna biter, än väntar och ser. Tyvärr är risken stor att man kommer fortsätta agera i relativt långsam takt.

Makrokalendern är rätt lätt även denna vecka eftersom statistiken från januari och februari är utdaterad. Vi får dock ett par regionala inköpschefsindex i USA, samt Bloombergs veckovisa indikator över konsumentförtroende i USA på tisdag. Även tyska ZEW-index på tisdag är av visst intresse.