Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Börsen fortsätter vädra räntesänkningar

Börserna steg förra veckan och ett globalt index stängde totalt 0,6 procent högre. Sedan årsskiftet summerar uppgången för globala aktier till 7,6 procent i lokal valuta. I svenska kronor är uppgången nästan dubbelt så stor – drygt 14 procent – tack vare att kronan har försvagats. Det har lyft värdet på svenska folkets sparande i USA- och globalfonder. Stockholmsbörsen har stigit knappt 7 procent sedan årsskiftet inräknat utdelningar. Det har med andra ord lönat sig att sprida riskerna globalt.

Veckans agenda

• På onsdag lämnar Riksbanken räntebesked. Majoriteten av analytikerna väntar sig en räntesänkning till 3,75 procent
• På fredag släpps Michiganindex i USA, som mäter sentimentet bland amerikanska konsumenter
• Den här veckan rapporterar bland annat Peab, Sinch och Skanska

Både korta och långa räntor sjönk förra veckan, vilket fick småbolag och tech att utvecklas starkare än resten av marknaden. I USA steg tekniktunga Nasdaq-index 1,4 procent samtidigt som småbolagsindex Russel2000 steg 1,7 procent. Bland globala sektorer låg IT och sällanköp i topp.

Räntorna har stigit under stora delar av april vilket satt press på börserna, men i mitten av förra veckan skedde äntligen ett skifte. Det inträffade efter presskonferensen med Jerome Powell på onsdagskvällen där han bekräftade att nästa ränteförändring fortfarande väntas bli en sänkning. Han sa även att Fed inte ens diskuterat att höja räntan vilket togs emot med lättnad av marknaden. Räntorna vände ner och börserna steg. Volatiliteten mätt som VIX-index föll kraftigt, vilket vi ser som en följd av att osäkerheten kring Feds agerande minskade efter Powells uttalanden. Minskad osäkerhet är bra för börsen, och att marknaden fortfarande vädrar räntesänkningar ger stöd åt aktiemarknaden.

Veckan avslutades med den amerikanska jobbrapporten för april på fredag eftermiddag. Den kom in i underkant av förväntningarna, men i det här fallet var en svag rapport positivt, och precis vad som behövdes för att ytterligare lindra den senaste tidens inflations- och ränteoro. Rapporten visade att det skapades 175 000 nya jobb i USA under april, vilket var lägre än förväntade 240 000. Ännu viktigare var att löneökningarna uppgick till oväntat låga 0,2 procent i månadstakt och 3,9 procent i årstakt, vilket är den lägsta nivån sedan i juni 2021. Arbetslösheten ökade samtidigt med en tiondel till 3,9 procent.

Efter fredagens jobbstatistik prisar marknaden åter in en räntesänkning i USA i september vilket vi tror är fullt rimligt. Vår bedömning är att arbetsmarknaden är på väg att svalna och att det kommer att bana vägen för räntesänkningar i USA, eventuellt redan i sommar. När vi pratar om en svalare arbetsmarknad är det värt att poängtera att det inte är detsamma som en svag arbetsmarknad. Det går fortfarande 1,3 lediga jobb på varje arbetslös amerikan vilket är en hög siffra ur ett historiskt perspektiv.

Stigande vinster behöver ersätta stigande värderingar

Börsuppgången under 2023 drevs i huvudsak av stigande värderingar, inte av stigande vinster. I dagsläget är värderingarna på marknaden relativt höga – särskilt i USA där storbolagsindex S&P 500 handlas till ett P/E-tal på 20. På kort sikt säger värderingar väldigt lite om kurspotentialen, men ur ett längre perspektiv brukar höga värderingar indikera att avkastningspotentialen är lägre än normalt. För att börsen ska fortsätta att stiga behöver stigande vinster i bolagen ta över som drivkraft från stigande värderingar. I vår senaste podd pratar vi bland annat om värderingar på börsen.

I dagsläget väntas en vinsttillväxt globalt på drygt 10 procent under 2024 vilket bör vara tillräckligt för att ge mer stöd åt börsen. Delar av aktiemarknaden är dessutom lågt värderad. Dit hör exempelvis småbolag som vi har en positiv syn på.

Riksbankens räntebesked toppar agendan

Den här veckans största händelse ur ett svenskt perspektiv är Riksbankens räntebesked på onsdag kl. 9.30. Majoriteten av prognosmakare väntar sig att räntan sänks till 3,75 procent. Det som kan tala för att Riksbanken trots allt väntar till i juni med att sänka räntan, är att kronan har försvagats mer än förväntat vilket kan ge inflationen nytt bränsle, samt att Riksbanken kommer att ha betydligt mer information att ta ställning till vid mötet i juni. Då har man dels fått två svenska inflationssiffror till, plus att ECB sannolikt hunnit gå före och sänka sin styrränta.

Rapportsäsongen fortsätter den här veckan, och ett antal Fed-ledamöter håller tal. På fredag släpps siffror över konsumentsentiment och inflationsförväntningar i USA. Stockholmsbörsen är stängd på onsdag till följd av Kristi Himmelsfärdsdagen.