Den svenska marknaden för företagsobligationer har under de senaste åren vuxit rejält. Det gynnsamma ränteläget och stramare villkor från bankerna gör att fler företag ser sig om efter annan typ av finansiering på kapitalmarknaden. Riksbankens fortsatt expansiva penningpolitik innebär också att efterfrågan på alternativa ränteprodukter är hög.
Eventuella räntehöjningar från Riksbanken kan påverka marknaden under året. Danske Banks huvudscenario är att Riksbankens inflationsutsikter är för optimistiska och att det dröjer till 2020 innan styrräntan höjs. Louis Landeman, chef för kreditanalys tror därför att emissionsaktiviteten i Sverige kommer bli hög även under 2019 och att volymerna kan nå upp till totalt 140 miljarder kronor:
– Givet vår prognos om fortsatt låga räntor och en medföljande stark efterfrågan på alternativa ränteprodukter, tror vi på en fortsatt hög aktivitet på den svenska kreditmarknaden även i år. Det som skulle tala emot är en räntehöjning från Riksbanken men även signaler om eventuella räntehöjningar från FED och/eller ECB, vilket skulle kunna driva upp räntenivåer och öka riskpremierna.
Svenska fastighetsbolag allt aktivare på kapitalmarknaden
De svenska fastighetsbolagen har levererat goda resultat under 2018, drivet av en hyfsad ekonomisk tillväxt, en stark marknad för kommersiella fastigheter och låga räntor. En av förra årets största trend var att den ökade andelen av finansiering i högre utsträckning än tidigare kom från den svenska och utländska kapitalmarknaden. I snitt utgör nu kapitalmarknadsfinansiering ca 60 procent av de större svenska fastighetsbolagens totala skuldfinansiering, vilket kan jämföras med en nivå på ca 20 procent år 2011.
Enligt Danske Banks beräkningar uppgår nu den totala utestående volymen obligationer från fastighetssektorn på den svenska obligationsmarknaden till ca 226 miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som för bara tre år sedan. Till detta kan läggas ökade emissionsvolymer på utländska obligationsmarknader, främst euromarknaden.
– Vi ser branschens expansion på kapitalmarknaden som något positivt eftersom det breddar bolagens finansieringsbaser. Enbart under 2018 gav de svenska fastighetsbolagen ut närmare 73 miljarder kronor i obligationer. Samtidigt ska man komma ihåg att detta innebär en koncentrationsrisk för de svenska obligationsinvesterarna.
Att marknaden för företagsobligationer sett till volym vuxit så snabbt beror dels på att ett större antal bolag nu är närvarande på obligationsmarknaden, dels på att flera av de större bolagen har ökat andelen av sina skulder som de har på kapitalmarknaden. I samband med detta har ett 20-tal svenska fastighetsbolag under de senaste åren publicerat officiella kreditbetyg från ett av de större kreditvärderingsinstituten, med 7 nya fastighetsbolag som skaffat kreditbetyg enbart under 2018.
– Fastighetsbolagen har nu under en följd av år levt i ”den bästa av världar” med god konjunktur och fallande räntor. Vi noterar dock en ökad spridning i kreditkvalitet och belåningsgrad inom sektorn. Till exempel varierar belåningsgraden från 40 procent, 70 procent och högre, med en genomsnittlig kapitalbindning från 1-2 år till 6-7 år.
Fortsatt stort fokus på bostadsutvecklarna under året
Bostadsutvecklarna har varit och är fortfarande i fokus och är de bolag som kanske mest påverkas direkt av fallande priser på bostadsrätter. Förutom de stora och finansiellt starka aktörerna på marknaden såsom Skanska, NCC, JM och Peab, finns även ett antal nisch-orienterade mindre bolag med högre riskprofil som tagit marknadsandelar på senare år. En del av dessa bolag har även gett ut obligationer på den svenska marknaden för att finansiera sin expansion.
Louis poängterar dock att den här gruppen har ca 8 miljarder i obligationer i utestående volym, vilket kan jämföras med den totala volymen från svenska fastighetsbolag på 226 miljarder, och den totala företagsobligationsmarknaden i Sverige som uppgår till 516 miljarder:
– De nischorienterade bostadsutvecklarna som grupp utgör mindre än 2 procent av den svenska företagsobligationsmarknaden. Vår bedömning är därför att eventuella kreditförluster som kan härröras till den här gruppen kommer vara hanterbara, även om det förstås kan få en negativ påverkan på marknadssentimentet.
Då marknadssentimentet gentemot bostadsutvecklarna har försämrats både vad gäller deras aktie- och obligationskurser har flera av bolagen blivit alltmer finansiellt pressade. Den stora majoriteten av bolagens obligationer kommer till förfall under 2020, men med vissa förfall redan under 2019.
– Det kan uppstå problem för de bolag som har andra finansiella åtaganden om man inte kan hitta ny finansiering. Även om vissa bolag kan komma att tvingas ställa in sina betalningar tror vi på en fortsatt konsolidering där de svagare bolagen tas över av större och starkare bolag, avslutar Louis.
Läs mer här om företagsobligationer
För mer information, vänligen kontakta louis.landeman@danskebank.se