Idag kom inflationssiffrorna för februari 2023 som var långt över marknadens förväntningar och Riksbankens prognos. Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar.
Ser du några ljusglimtar i inflationsstatistiken?
Det mest oroande är att vi ser en bredbaserad acceleration de senaste tre månaderna. I januari visade den ”vanliga” 12-månadersinflationen en ökningstakt på 9.3 %. Men en säsongsrensad motsvarighet baserad på de tre senste månaderna visar en ny rekordnotering på 10.4 %. Och det är inte bara matpriser som stiger utan även kläder, möbler- och hushållsvaror, hotell- och restaurang, transporter mm. Och det är högst osäkert om vi sett toppen på kärninflationen. Det är en rätt hög rist att kärninflationen blir lika hög nästa månad.
Hur länge klarar svensk ekonomi av så här hög inflation?
Den månadsvisa KI-barometern visar att prishöjningsplanerna i industrin har klingat av vad gäller hemmamarknaden för konsumtionsvaror, i synnerhet verkar planera för varaktiga varor i det närmaste normaliserad. Man ser också att prisplanerna faller på hemmamarknaden för mat, elektronik, möbler, transporter, charter etc men de är trots detta sammantaget alltför höga i detaljhandel och privat tjänstesektor. Jag kommer att hålla ett vakande öga på dessa indikatorer eftersom de verkar ha en hyfsat ledande info om konsumentpriserna. Så, ja, det finns ljusglimtar. Men det dröjer ett par månader innan det syns i KPI.
Hur tror du att dagens siffra tas emot av Riksbanken, som räknat med betydligt lägre utfall? Hur kommer de att agera nu?
Jag är redan förvånad över hur lite hushållens spenderande påverkats. Konsumtionsindikatorn för januari visar att det egentligen bara är detaljhandeln för möbler – och hushållsvaror som inte lyckats kompensera tappet i försäljningsvolymen med höjda priser. Det är anmärkningsvärt och antyder att Riksbanken måste skruva åt tumskruvarna ännu hårdare. Vid nån tidpunkt kommer strået som knäcker kamelens rygg.
Riksbanksdirektionen kommer att känna sig rejält stressade såklart. Inte bara var kärninflationen 1.3 procentenhet högre än Riksbankens prognos, om kärninflationen ligger kvar på 9.3 % i mars så innebär det en avvikelse med 1.8 procentenheter mot Riksbankens prognos, dvs avvikelsen ökar. Vi bedömer att Riksbanken efter degens oväntat höga utfall höjer styrräntan med 75 bp i april och följer upp detta med ytterligare 50 bp i slutet av juni. Reporäntan landar då på 4.25 %. Bolåneräntorna liksom företagens räntor kommer att stiga rejält förstås. Och det kommer i sin tur antagligen öka på inflationsimpulsen via höjda hyror, bostadsrättsavgifter och lokalhyror för affärsinnehavare och hotell/restauranger. Sen ska man ju komma ihåg att allt hela detta resonemang kan vara överspelat om vi har en internationell bankkris under uppsegling. Marknaderna är ju uppenbarligen extremt oroade för att detta är på gång