Snart börjar rapportsäsongen – första kvartalet för 2023 ligger bakom oss. Redan veckan efter påskhelgen släpper flera amerikanska storbanker sina resultat, och veckan därefter börjar de svenska storbolagen rapportera. Först ut är Ericsson den 18 april, sedan får vi bland annat resultat från Volvo och Sandvik senare samma vecka.
Under det gångna kvartalet har osäkerheten kring konjunkturen bestått. Samtidigt som inflation och stigande räntor talar för att konjunkturen borde mattas av, så har makrodata generellt kommit in bättre än förväntat. Det talar för att det bör ha gått hyfsat bra även för företagen, och är rapporterna bra så kan det ge ny fart åt börsen. Men frågan är ändå om inte fler rapporter nu kommer att börja visa vissa spår av svagare efterfrågan.
Den föregående rapportsäsongen för fjärde kvartalet 2022 var över lag bra, även om det på sina håll fanns tecken på marginalpress och att orderingången inte längre ökade i samma takt som tidigare. Den utvecklingen kan mycket väl fortsätta. När rapporterna rullar in får vi se vad bolagen säger men lönsamhet och framåtblickande data lär i vanlig ordning vara i fokus. Hur ser orderingången ut? Vilka bolag klarar av att försvara marginalerna när efterfrågan dämpas? Prognoser för kommande kvartal är förstås också superintressanta.
Vi börjar med en titt på hur det ser ut i USA där det finns bra statistik att tillgå.
Fler amerikanska storbolag har flaggat för lägre vinst
Factset gör löpande sammanställningar av hur det ser ut för de amerikanska storbolagen i S&P 500-index. Totalt 106 bolag har så här långt lämnat guidning inför Q1, varav 79 har flaggat för lägre vinst och 27 för högre vinst än väntat. Andelen bolag som lämnat negativ guidning är högre än normalt vilket tyder på att fler bolag märker av en ökad motvind.
Vad väntar sig analytikerna?
Enligt statistiken väntar sig analytikerna att de amerikanska storbolagen har haft en negativ vinsttillväxt under första kvartalet. Estimaten har justerats ner kraftigt sedan årsskiftet då förväntningarna var att vinsterna skulle minska med 0,3 procent under Q1. Nu väntas vinsterna ha fallit med 6,6 procent jämfört med samma kvartal för ett år sedan.
För helåret 2023 väntas vinsttillväxten bli 1,5 procent. De första två kvartalen väntas vinsterna sjunka, men mot slutet av året ser analytikerna framför sig att vinsterna ökar ganska kraftigt igen. Det normala mönstret är dock att estimaten gradvis justeras ner vartefter året går, vilket talar för att vinsttillväxten mycket väl kan bli negativ i år.
Hur ser det ut på Stockholmsbörsen?
Vi börjar med ett positivt tecken, nämligen att vi så här långt har fått väldigt få vinstvarningar från svenska bolag. Kanske kan det komma fler kring påsk, beroende på vad bolagen ser när de sammanställer siffrorna för kvartalet. Men att både konjunkturen och arbetsmarknaden förblivit förvånansvärt starka talar ändå för att de senaste månaderna kan ha varit ganska bra.
För svensk del blir de stora verkstadsbolagens rapporter spännande läsning med tanke på osäkerheten kring konjunkturen som trots allt råder. Många stora svenska industribolag har produktion och försäljning i både Europa, USA och på tillväxtmarknader, och de har därmed känselspröt ute i hela den globala ekonomin. Inköpschefsindex för svensk industri har hållit uppe väl både vad gäller produktionsplaner och sysselsättning vilket är ett positivt tecken. Lönsamhet, orderingång och framåtblickande prognoser lär stå i fokus när rapporterna presenteras.
Desto tuffare lär det vara för bolag inom hem- och byggsektorn. Hushållen gjorde stora investeringar i nya bostäder, renoveringar och heminredning under pandemin, vilket talar för att det är enkelt att dra ner på den typen av utgifter nu. Dessutom har stigande räntor och högre råvarupriser både dämpat efterfrågan och lett till ökade kostnader för företagen.
Bankerna har varit i fokus den senaste tiden till följd av problemen i amerikanska regionala banker samt i Credit Suisse. Eftersom Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank tillsammans utgör över en femtedel av svenska OMXS30-index så blir avkastningen viktig inte bara för enskilda aktieägare, utan även för avkastningen på många svenska fonder. Oron kring utländska banker har lett till kursnedgångar även för svenska bankaktier den senaste månaden, trots att det inte finns några tecken på att svenska banker har motsvarande problem. Snarare väntas de fortsätta visa god lönsamhet tack vare det högre ränteläget som fortsätter att lyfta räntenettot.
Slutligen några ord om detaljhandeln. Enligt statistik från SCB sjönk detaljhandeln med 9,4 procent i årstakt under februari, en direkt följd av att konsumenterna har mindre i plånboken på grund av hög inflation och hastigt stigande räntor. Den pressade H&M-aktien har visserligen fått ett rejält kurslyft de senaste dagarna efter sin rapport, men det är tveksamt om de mindre detaljhandelsbolagen kan överraska lika positivt när konsumenterna håller hårdare i plånboken.
Veckobrev: Fokus riktas mot makro och stundande rapportsäsong